ALt thet skapat är ok sik må hafva swå älla annorledh/ til then ända -thet är til skapat/ thet torf hawa Styrilse/ älla må thet affskedes -gånga/ och sköt förwarda.
-Nu är Mannen en aff them thingom swå äru skapat/ ok thy hawär Gudh -hanom giwit skäl ok samwit/ thöm han må sik medh styra til thet bästa/ -ther til hawär han mål fram for al annor Creatur/ at må hugh ok wilia -sin lysa/ ok kunnuga thöm han wil/ ok thy hawär Gudh mannenom giort -herra iwi alla handa diwr ok fughla ok fiska/ ok alt thet i wärildene -är/ at han må äy åt enast sik siälwan ok sin handawärk/ medh sinom -skiälum styra ok rådha/ vtan ok alt annat/ thet nu är sakt. Thet vndra -David Propheta/ tha han sagde til Gudh swå: Herra Gudh hwath är mannen -thes/ at thu hawär giort hanom slika wirdning/ thu hawär han skapat -litlo minna än ängla/ ok hawär kronat medh hedher ok äro/ ok hawär han -skipat iwi alt tit handawärk/ ok hawär alt lagdt vndi hans fötär/ ok i -hans wald/ aldra handa diwr/ ok fugla/ ok fiska/ ok alt thet i -wärildene är.
-Nu är mannen äpte sin naturlik skipelse/ skapader mitt mällen ängla -ok wärilzlik diur/ Medh änglom hawär han skäl ok lijf/ ok medh -wärilzlikom diurom (s3) hawär han lif ok likama. Til sina skiäla ok andelik thing/ likas han -widh ängla/ ok til sin likama ok likamlik ting/ likas han widh södhe ok -wäruldzlik diur.
-Nu mågom wi mannen threfaldelika understånda: Ena ledh/ swå som han -liknas widh ängla/ ok andra ledh swå som han liknas widh södhe/ ok -annor wärilzlik diur/ ok thridhia ledh som är nåkot aff sik siälwom/ -mällen thessen tw/ til mandom ok manlik åt häwe. Äpte thässum trym -mansins skipilsom/ räknas thrigia handa manna lifnadhär här i -wärildene.
-Än then första likas widh ängla lifnadh/ ok thän lifnadh hawär -renliwis folk/ the som hawa vidhr saght alt wärilzlikt godz/ ok alla -wärulzlika fikt/ ok allan likamans lusta/ ok än thär medh sin ägen -wilia/ ok hawa änga akt andra/ utan thiäna Gudhi allan tima i reen liwe -sino/ ok huxa änkte utan gudhlik ok andelik thing. Thetta lefuerne -hawär styrilse reghlo ok stadhgha sin/ i huario renliwe liuärne/ ther -the mågho äy aff gånga.
-Annat manna liwärne/ är thet/ som likas widh södhaliwärne ok wille -diwra/ thet liwärneth hawär thet folk/ som änkte akta/ utan äta ok -drikka/ leka ok sowa/ ok filghia allom sinom likama lusta. Thet -liwärnet hawer/ huazke dyghd älla skiäl ok ängen godh styrilse.
-Thet thridhia liuärnet är mällen thesse tw/ nu är saghd/ ok thet är -rätter wärulzlikär lifnadhr/ Thet lifuernet hauär thet folk som liwär i -rätto hionalaghi/ ok liwär widhr rätfångit godz/ ok widh rätta afling. -Thetta (-s4-) liwärnet hawär styrilse/ skiäl ok dyghd/ ok rätt samwit/ och skal -wara almoghans liwärne.
-Nu hawa all wärulzlik diwr aff sin naturlik skipelse/ thet the mågho -sik medh hylia/ ok wäria firi allo thy them må skadha/ vtan mannen än/ -Thön haua hudh ok hår sik medh hylia/ ok the haua horn/ ok hwassa klor/ -ok bite/ ok hwassa tändär/ sik medh wäria föri thy thöm må skadha/ ok -sum haua warlek ok lättan likamma/ at flya thet thöm må skadha/ Thön -haua ok sina födho siälfwäxna tha the widherthorfwa. Än mannen han -födhes nakin aff sin eghin skipelse/ ok hauär han aff sik sieluom änkte -thet han må sik medh hylia/ han är ok aldär blottär til sin likama/ ok -hauär änkte aff sik siäluom thet han må sik medh wäria. Ok alt thet -annor diwr hawa aff sijn eghin naturlik skipelse/ thär til hauär gudh -giwit mannenom siäl/ ok wit/ thet han må sik thet siälwär gera mädh -ärwodhe ok handagärning sinne.
-Nw är thet ey wäl möghlikt/ at en man giti thet alt wanhuxat/ fånget -ok fänkt/ ok giort sik til tharwa/ thär han må sik mädh födha/ ok -klädha/ ok wäria/ Ok thy thorff mannen liwa ok wara ibland ok samwaru -flera manna/ At hwar hawi aff androm gagn ok hughnadh til widhurskipte/ -ok handa gärning thera.
-Mannen är aff sin naturlik skipelse milder ok thydhelekur fram firi -all annor wärilzlik diwr: Ok thi må han wara i samuaru flera manna. -Huru måtte han tea älla fulkoma sin mildlek/ vtan han war medh flerum -mannom thöm han måtte göra gagn ok hughnadh mädh mildlek sinom?
-(s5)Ok thy sigur Salomon vise swa/ bättra är tuem saman liuat än enom -ensamnom wara.
-Ok thy saghde war herra swa/ thå han hafdhe skapat Adam then första -man: ey är got mannenum enstaka wara/ gärum hanum hiälp lika sik -siäluom/ thön hiälp/ thet är quinnan.
-Säghur ok then wise Aristoteles/ at mannen är samwistelikt diur/ aff -sin naturlik skipelse/ thet ä lyste liua ok wara medh flerom i bland ok -samuaru.
-Thy sigur Dauidh Propheta swå: Se huru got ok mykin glädhi thet är/ -byggia saman i samuaru bådhe saman/ then rika ok fateka: The rike mågho -hafua hedhur ok gagn fatöka manna godz ok penningom/ Ok thet är -almoghans gagn ok glädhe/ swå saman wara medh fridh ok sämio inbyrdis.
-Nu thär sum många manna samquämdur er/ ther wil huar filghia ok -främia wilia sinom/ Ok ther aff kombir missämia ok ilwili manna mällom/ -Ok aff missämia kombär dela/ Ok aff delo komber slagh ok dråp/ Aff -dråpe inbyrdis kombär deruilse almogans bådhe til lif ok godz/ Ok thy -torff almoghe styrilse haua/ the han må styra ok rådha til fridh ok -frälse/ ok til godha sämio inbyrdes/ Ok then må ok wäria mädh makt ok -godhom rådhom firi ouinum thera ok then hafuer almoghe af ålder kallat -KVNVNG ok höfdinga sin.
-Kunungär hauär nampn aff KYNI sino/ at äy må kunungär vtan af godho -kyni komin wara/ ok thy skal kunungär wara äpte byrd ok arf/ som äpte -fadher ok föräldre sina/ Then kyn är til godha rådha/ ok (s6) rönter til froma gärninga. Ok mädh the skäl/ är thät aff ålder kumit -i sidhwänio manna/ At almoghe må sik konung wälia thän hånom åsämbär. -Än thz är wåghat ok grympt ok ostadhokt/ ok thy är thz flästa stadhi -aff lagt.
-Nu må nokor spiria/ ok mädh skälum leta/ Huad thz är meera almogans -tarff/ haua en kunung waldugan/ thän rådha må ok styra landom och -almogha/ Älle flere se the ther alle rådha?
-Ok hittas the thz huxa ok seghia. At bäther står swå almoghans -styrilse at flere hånom styra ok rådha. Äpte them skälom. At/ huar -flere digdemän saman komo/ the mågho raskara got rådh finna än en -eenstaka man/ Vm the ära alle eens wiliande/ Swå som repet är thäs -starkare/ at thät är aff flerom thåttom starklika [sa man]{saman} snot. Ok -dragha flere män bätter et skip än en man/ vm the äro alle eens -wiliande ok hiälpande. Ok mång annor thylik skiäl må man thär til -retha.
-Nu säghia thär åmot alle wisa mästara the som nåkot hafua sakt ok -skrifuat af styrilsa ok almoga/ ok swå andre vise män thi rönt haua -wärildenna skipilse/ ok säghia/ ok medh fullom skiälom pröua. At mera -är almogans gaghn haua en kunung envaldoghan then rådha må ok styra -landom ok almogha til fridh ok frälse/ ok sämio inbyrdis/ häldär än -flere rådhe thöm ok styre/ Ok suara til thera skäla nu förra sagdh -wåro/ um flere manna styrilse. Först ther til sum sagt war/ At raskare -mågho flere wise män rätt finna/ än en enstika man/ Thär swaras swå -til/ um the haua alle enna (-s7-) akt och en wilia/ Ok hittas eg thz giärnt medh flerom mannom/ -vtan the haua en/ then ther til styre. Vm rep af mångom tottom/ swaras -suå: Om thet är af godhom thingom wäl samansnött/ tå må thet wara sant/ -ok thz hörö til ens mans act ok hiälp/ at the wälsaman komma. Vm thet -flere mågho bäter et skip dragha än en enstika man/ thet är sant/ om -the hafua alle ena acht ok en wilia/ oc må ey wara utan ens mans -föreakt ok styrilse.
-Nu pröua the thet medh naturlikom skälom/ [ol]{ok} suå medh manna skälom -ok äptedömom At ens mans rättuis styrilse är almoga bäst/ Swå: En är -Gudh/ ther alt skop ok skapadhe/ ok styre ok rådher alt thz til är. En -är ok mannen ther styrer ok rådher alt thz til är werilzlik thing i -thenna hem. En är ok limber af mansens limom/ then rådher ok styrer -allom manzens limmom ok hans likama/ thz är hiertat. En är ok siälina -krapter ther henne råder ok styrer/ ok allo thy henne tilhörö/ thz är -Skälen. En är konunger ok wise i bisuerme hvariom/ then ther rådher ok -styre alt. Ok huad som görs af kånst ok werilzlikom visdom/ thz är thes -bättra ok skiälikare at thz mera fylghr naturlikom skipilsom.
-Nu alt thz til är draghe sik til/ aff naturlik skipilse/ at wara ett/ -ok huart äpte sino uphoue/ ok thes mera huatna skils aff Höfdes åldri/ -thes mera thz fördärvas/ Ok thy ä/ thes flere rådha thes mere äro the -skilde af thy ther alt skal ett wara. Ty at hvar wil fylghia thykkio ok -tharf sinne/ och wilia flere wita wild ok (s8) wilia sin/ än almogans tharue/ Swå som six i gamlo ordquädhe: Hwar är -sina wilda win.
-Nu är aldre manna almoghe kumin aff enom manne/ thz är ADAM/ Ok thy -wil han/ äpte sin naturlik skipilse/ liwa ok wara unde eens mans wärio/ -ok styrilse/ Ok hwar äy wil swå/ thet gör han/ aff hoghmodhe ok fåwisko -sinne ok mote allom godhom skälom/ Ok thz war Adams skuld/ hvi alt wart -honom olydhokt/ Ty at han war olydhin thön thär en skal allo rådha ok -styra/ Ok thet måghom wij daghlika röna ok sea/ At huar som en wil wara -vnder thes lydhno/ han skal hafa opta många geen wärdo firi olydhno ok -hogmodhe sina.
-Ther som ok flere radha vtan ens mans styrilse thär warder siällan -wäl rådhit/ Ty at alle wilia rådha/ ok få wel göra/ ok engin ret thola/ -vtan kif ok osemio.
-Nu er ok all dyghd ok all naturlik makt thes starkare ok thes -maktugare at hon er all sik saman: Swa er ok almoghe ok hans styrilse -thes bettre ok maktugare/ at hon er alder sik saman/ epte ens rettvis -mans rådhe ok styrilse/ then hånom halder saman medh fridh ok semio -inbyrdes. Thy at thet er almoghans lif ok helsa ok gagn ok gledhi hafua -fridh ok frelse ok godha semio inbyrdis: Ok hwar ey haldz thet/ thå er -thet oiaflikt almogans fördervilse.
-Ok pröwas thet medh epte dömom/ At betre er landom ok almogha ens -retuis mans styrilse/ en flere manna/ Thy at huar som flere rådha/ ther -wil huar (s9) witta ok främia vild sina/ ok sinna wina/ som för är sakt/ Ok the äru -få ther huxa almoghans gaghn/ ther wilia ok alle rådha ok engin rätt -göra utan ivir armt folk/ Än bryta the rike/ ther må engin vm tala/ -vtan hafuer huar skadhan som liuther/ Ok wil nokor rätta anner them -lika är/ thå komber ther af slagh ok bardaghi inbyrdis/ Thy at ingin -wil androm wäghia then mera förmå/ Ok thz röna daglika the Land ok the -stadhi/ ther ey haua höfdinga älla kunung envaldugan ther rätta må ivi -brut manna/ Swå sum wi måghom see medh ROMAROM/ ok allom thöm landom ok -städhom ther ey haua kunung eller höfdinga enualdughan/ the liua aldre -eigh vtan missömio ok stridh ok bardagha inbyrdis/ Ok thz är thera -fördärwilse ty at släkt stridhe widh slächt oc hvar vil andra fördärva. -Nu the sum ey haua kunung älla höfding enwaldughan/ hafua the gripit -til sidhwänio/ at welia en wittran man af androm landom eller stadhom/ -then um ett år må them styra ok radha/ ok han må aldre landom styra än -et aar/ ok sidhan mago the han af settia ok annan wälia.
-Nu må huar man ther skäl hauer/ thz wita ok vnderstanda/ at han -hvazka förmå göra älla döma vtan thz the wilia/ ther mästa makt haua i -stadhom älla landom thöm.
-Nu män thz skal wara endelika almoghans tarf/ at haua kunung -enwaldugan then allom må styra ok rådha/ ok rätta ivi hvar then är -brytur widh annan/ Tå spiria wise män ok medh skälum leta/ hvat thet är -mera almoghans tarf/ at haua kunung äpte byrd älla (s10) wäli almoghans. Ok huxa thet nåkre män/ ok säghia: At betra är hafua -kunung äpte weli almogans än äpte byrd ok arf/ Thy at tå maghe the -welia/ then wittur är ok rönter til mandom ok godha rådha/ Än thå än -the skulu kunung haua äpte byrd ok arf/ thå måge the opta få barn ok -owir magha til kunung then ther hauer ey til/ mandom älla witt ok -snille/ Ok thz är almoghans skadhi ok förderwilse lagha och landa. Nw -sighia ther mothe alle wise män/ the nokot haua sagt ok skriuit åt -styrilse landa ok almogha/ at haua kunung älla höfding äpter byrd ok -arf/ än äpter weli almogans/ Ok wissa the medh mångom ok fullum skälum/ -Ty at äpti naturlikum skipilsum then kununger the hauer kununglikt wald -medh ärfda rådh/ swå sum sunr äpthe fadhr ella föräldra sina/ han -hafuer thes mera kärleek til almogha ok sinna vndidåna/ At the haua -thiänt ok lydhuge waridt fadher och föräldre hans: Ok swa hafuer ok -almoghe thes mera kärleek ok godh wilia til sin kunung/ At the äru -upfödde undi lydhno ok wärio fadhurs ok föräldra hans.
-Nu kan nokor seghia thet uåghat ware/ Ty at tå kunno barn ok ugur -magha kununga warda/ ok thet är almoghans skadhe/ än the skulu landom -styra/ Nu må ther swå til svaras: Hulken kunungr vngan sun hauer äptr -sik/ han huxa görla medh fulle forakt/ huem han sätter i hender sin sun -ok styrilse landa/ ther til/ hans son må landom ok almoghom styra ok -rådha/ Thz kan ok ey wara/ at thz barn hauer ey frender älla hylla vili -äpte fadhur sin/ the thz barn ok styrilse Landa (-s11-) mågha taka i sina werio/ ther til thet komber til sin lagha -ålder/ Thå än then kununger kan döa/ ther äpti wali almoghans är til -wälde kumin/ Tå kumber görna missämia ok stridh manna mellom ok -forderuilse almogans/ Ty at hvar sum mäst förmå/ han wil tå til wälde -kuma/ ok dele ta slächt widher slekt/ ok styra ok illa lata/ Ty at huar -wil tha sik älla sin slektaman nokrom til kununglikt wald komma. Kan ok -then kununger döa ther af Almogans wali är til welde kumin ok hauer -barn ok ärvinga äpte sik/ thå skipa han i sinna dagha medh alla sinne -makt/ At hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh/ ok skal -äntiggia thå fremias/ ellar warder missämia ok stridh landa ok manna -mellom ok förderuilse almoghans/ ok thy äru thön land ey opta vtan -stridh ok osämio/ ther konung wilia haua äpte wali alla manna/ Thå än -the skulu ok kunung welia/ thå äru männene opta wildoghe/ ok welia swå -opta barn ok ughur magha som rönta män. Ok thet är mera skadhi landa ok -förderuilse almogans at welia barn ok ughur magha sik til kunung/ än -hafua thet barn til kunung ther medh ärfda rät är til thz wald kumith/ -swasum thön land haua rön i handom/ som thz wårda: Thy at ther wil huar -rådha/ ok thuinga land ok almogha/ äpte thy huar mäst förmå/ Ok thy -säghia wise män/ at the land äru säll/ ok liua medh fridh ok frelse/ -ther kunung haua äpte ärfda rät sum äpte fadhr ok foräldra sina/ Ok -mågo sea ok röna alle the nokot wita ok widha vm werildena fara/ At the -land haua rikedoma ok fridh ok frelse/ fram för annor land/ thön ey -haua tha sidhuänio.
-NV sigher swå then wijse man/ At thön äru try/ manne torf widher/ -ther til at han må sik sieluan ok sit liwerne wäl styra. Han skal flyia -alt thet illt ok [odöghdelikt/ är]{odöghdelikt är/} ok elska ok idhka alt thet godt är/ -medh höueskom ok dyghdelikom åtheuom. Han skal ok gerna höra godhra -manna äptedöme ok thöm fylghia medh alle sinne makt. Medh thy första/ -Göme han sik firi thy ilt är. Medh thy andra/ Göre han thz godt är. -Medh thz tridhia/ Aldor han sigh gerna til alt thz godt och dyghdelikt -är.
-Nu mågom wij/ swåsom för är sakt/ trefaldelika vnderstanda Mannen -äpte hans naturalik skipilse/ Först/ äpte thy at han hawer nokor -skipilse medh södhom ok werilzlikom diurum/ til sit lif ok likama. -Annat/ äpte thy at han hafuer nåkor skipelse medh Änglom och andelikom -Creaturom til sijn skäla ok vnderståndilse. Än tridhia/ thet mågom wij -förstanda äpte hans manlikom Skipilsum/ swasum han är nåkot um sik til -sin eghin manlik skipelse. Och äpte thy hava wijse män prövat thriggia -manna liwerne: Ett är thet som likas vidh söda liwerne/ och thet hafuer -thet folk som änkte achte vtan äta ok drikka/ leka ok sowa/ ok fylgia -allom sinom likamalosta som söde ok wille diur/ Ok hulkin man swa -liwer/ han likas mera södhe än manne. Annat er thz at likas widh engla -liwerne/ (s14) och thet hauer thet folk som fly ok försägher werilzlik godz ok äro/ -ok allan likamlikan lusta/ ok haver änga acht vtan tiena gudhi ok huxa -thz gudi ok siälinna tilhörö. Tridia liwernit är mit mellom thessa -tväggia/ ok thet är ret werilzlikt liwerne/ ok thz hauer thz folk som -liwer medh dygd ok mandom ok medh hofsämio i maat ok dryck/ ok sympni -ok i waku/ ok i ordom ok i gärningom/ ok klädhom ok i allom manna -åthävom.
-Nu skal kunung thz wita ok hoxa/ at han är ey åtenast man/ utan är ok -mera än man ok minna än Gudh i thesse werld/ Och thy at han är man til -sijn naturalik skipilse/ thy skal han liva medh dyghd ok mandom/ Ok thy -at han är mera än man/ af thy at han haver mera wald af gudhi än andre -män hawa/ af ty skal han gudhi mera tiena ok liva gudhlikare ok -manlikare/ än huar annan man/ Ok ty at han är gudz sysloman/ i thesso -werild satter til at döma ok plågha ok pina ilgerninges män/ ok näfsa -thöm för thera brut/ Ok skal ära ok fridha ok främia godha män the sum -liva medh dygdh ok mandom ok semio/ Ok skal han sieluer liva medh -dighra reddugha/ ok göma sik i allom sinom åthäuom/ för gudz ouinskap/ -ok hans hämd vm han gör nokot thz gudhi är å mot ok gudz winom ok hans -tienisto mannum. Ok höre thi thet kununge til/ at wita ok förstanda -thesse triggia handa liuerne/ ok flya thet ogudhlikt ok omanlikt är/ ok -fylghia thy sum gudhlikt ok manlikt är/ i allom dyghdelikom lifnadhe -suå sum wäl söme kunungliko walde/ Ok änkte göra thet han uiste gudhi a -mote wara. Ok ty sagde ok kände then (s15) wise mestaren Aristoteles sinom herra Alexandro kununge/ at han -skulde sik göma i allom sinom åthäuom/ at han skulde änkte thet göra -han wiste gudhi åmot wara. Thi at [suä]{suå} är skriuat: Huar sum gudhi är -lydhogher hånom lydher alt thet hånom skal wara til lydhno: Huar som är -gudhi olydhr hånom warder alt olydhet/ thet hånom skulde til lydhno -wara. Thi at thz är rettr gudz domber ok naturalik skipilse/ at huilkin -kununger ella höfdinge ella annor walsman/ ey achta gudh ok sannind -sina ok sina siel i sinom domom ok athäuom/ han skils gärnt medh blygd -ok sorgh ok ille ändalykt vidh sin wald ok werilslika äro. Nu äro -thetta thön ord ther Aristoteles kände sinom herra/ mikla Alexandr -kununge. Vise män the af gudhi sieluom lärde våro/ haua saght: Thet är -heder kunungliko walde/ Först/ at lydha gudhelikom ret/ ok skipa sin -lagh ok stadhga äpte gudhlikom ok gamblom laghum/ Ok huarghin mothe -thöm göra ok ey lata sik wara gudhlikan i ordom ok å sinom munne/ ther -han är ey swå i hugh ok åthäuom sinom. Ty at almoghe kan sköt at finna/ -åt hans [åthänom]{åthäuom} huad han redhis gudh alzwaldande ella ey. Ok finna -the thet han rädhes gudh/ ok är honom lydhen/ ok ärar han/ medh sinne -makt/ Thå taka alle män rädhas ok i wirdning haua sin konung ok -höfdinga. Än sea the at kununger eller höfdinge later sik gudhlikan ok -retuisan wara/ ok är ei sva i hugh ok athäuom sinom/ ok finnas hans -gärninga illa ok vgudhlika (thi at thz må ei lenge wara/ at almogen får -ey wita åthäue hans.) Ok then kunungr sua är/ han är för gudhi owärdoger (-s16-) kunungr wara/ ok af almoga få han olydhno ok sävirdning/ ok -hans gerninga warda ofräghda/ ok hans wald ok hedher skal minskas ok -brot för warda. Thet må ok sköt rönas i athäuom kununx/ huat han är -witur älla ouitur/ Thi at huilken kunungr kännis medh ordom ok -gerningom sik wara gudz vndidåna/ medh lydhno ok gudhelikan ret/ Han är -wärdugher länge wald ok äro haua: Än huilkin kunungr älla walzman/ gudz -ret försmå ok fördriuer medh sino walde ok lagom sinom/ hans wald ok -ära skal försmås ok sköt forgånga. Ok sua sum han försmå gudh ok gudz -budhord ok gudhlikan ret/ Suå wardr ok han ok hans budhord/ ok thet han -vmwårder/ försmåt af vndidåna hans/ ok wardr åt ängo/ wåld ok ära hans.
-Än withur kunungr/ han skal suå skipa sin ord ok åthäue/ at han haui -sannelika fullan godhuilia ok ey falsan af vndidanum sinum/ Ok thet får -han giärna af thy/ at han wär thöm för allan orät/ ok haldr thöm i -fridh ok frelse/ Ok giui almoga ängin ämpne til at tala illa vm han -älla hans åthäue/ Ty at gudh giuer opta sit thol ther til at almoghe -fördärwar ok sätr af alle äro ok walde/ kunung älla höfdinga sin/ firi -hans onda lifnadh ok odygdelika gärninga. Ok ty är kunungligh ära ok -tarf/ at haua fullan ok sannan kärlek af vndidånom sinom.
-Thet är ok bådhe tarf ok ära/ at haua trona ok vitra ok hemelika -rådhgiua ok ey många/ thöm han må hämelika opinbara/ ok fulkomlika i -lius lata alt sit hierta och hemelik ting. Thy at suå är skriuat/ -Radhgiui (s17) se thik ey en i tusand/ then tu skalt opinbara alt tit hierta.
-Än vm rikesens ärande ok skipilse/ ok vm thön mål ther wårda land ok -almogha/ Tå är ä thes bätur at flere witre män sen i rådhe kununx: Ty -at ther är godh rådh at finna rådh/ ther månge witre män ok rönte vm -wåla ok åt spyrias. Ok thy standa thön land wäl och thy städhi/ ther -haua många witra ok rönta rådh giärda män/ Ok görs änkte vtan thera -rådh ok spurdagha.
-Thy at suå är skriuat: Huar sum äru mång rådh ok opta/ ther är mykil -snille: Ok ther sum engin rådhr älla styrer ther forwarder almoghen.
-Nu män kunung skal flya alt thz odyghdelikt är/ ok liva i allom sinom -åthäuom dyghdelika/ swåsum är saght/ Ty skal han wita hvadh dyghd älla -odyghd är/ at han må wita hvadh han skal fylghia ella flyghia.
-Nu är dyghd ok odyghd huarin andre åmote/ suå sum het ok kalt/ huit -ok suart/ Ty at/ suåsom säghia vise mästara/ DYGD är faghr skipelse/ ok -godh styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru han må rådhlika liua. -Engin må illa liua ther dyghd hauer/ Ty gudh sieluer han giuer ok -fulkoma dyghd mannenom ok främber hona i hans skiälum ok athäuom medh -sinom nådhom. Och ther åmot är Odyghd il ok oren ok thet ther omanlikt -ok ogudhlikt är i manzens hugh ok åthäuom/ Ok ther til styrer mannenom -wärilzlik fikt ok fäghrind ok likamens luste ok owinsins rådh ok lukkan -medh alle hans makt.
-Nu äru dyghde månge ok mångskina: Thre äru (s18) the ther sighias wara gudhlika dyghde/ ok äru iui al manzens skiäl: -Thet är Hop Tro ok Kärleker/ the äru iui manzens skiäl/ At han hopas -tro och älskar thet han aldrigh få/ ok thet han gitr ey gripit medh -sinom skiälum ok vndistandilsum/ ok thesse trea Dygde haua sik å -manzens wäghna til gudh ok andelik ting.
-Nu äru andre tolf dyghde/ the sik haua til manzens sidhi ok åthäue/ -ok the äru summa i manzens skälum suåsum witerleker/ thän må höta -Föreakt/ Ok summa äru i manzens hugh ok wilia/ suåsom är Rätuisa/ ok -andra thylika dyghde/ Än andra alla äru i manzens sidhom ok åthäuom ok -hans naturalikom skipilsom. Nu af allom thöm är ey sighiande nu åt -sinne/ vtan af thöm dygdom enkanlika skulu kunung ok höfdinga haua ok -älska. Hvi skulu the ällas wara herra ok iwir män almoghans/ vtan the -liua dyghdelikare ok gudhekikare än andre män af almoghanum.
-Nu må nokor spiria/ huadh är DYGHD? Ther suara wise mästara sua til -ok säghia/ Dyghd är godh ok faghr skipilse i manzens hugh ok wilia ok -hans åthäue/ huilka ledh mannen må wäl ok redhlika liwa.
-Ok af allom dyghdom tå äru fira the sum äru howudh dyghde/ ok hua som -ey hauer thöm/ sua sum wise mästara säghia/ thå hauer han änga dyghd -fulkumlika: Ty at hvarn thera hauer nokot samband medh andra/ suå at -ängin thera må vtan andra wara.
-Thön första howdh dyghd är Forhuxan/ ok hete hon Prudentia å Latino. -Och är thz thön dyghd som kan skudha ok skilia huat som är got ällr -ilt/ Ok thy (s19) hua thessa dyghd hauer/ han gör enkte vtan forhuxan/ wäghr alt thet -görande är älla latande/ medh sinom skiälom huat thet är betra giort -ella latit.
-Annar howdh dyghd är huxens starkleker/ Ok six then hugher wara -starker/ som hardr är böghia/ ok ey är skynthr til at blötas/ ella -minskas/ vtan medh fullum skiälum. Ok är thera handa huxens starkleker -thön dyghd/ ther hård ok gen wärdlik ting må medh skiälum thula. Ok -säghia suå wise mästara/ At starkleker huxens är then dyghd ther skudha -ok thul uådha ok genwärdo/ ok må thula lankt aruodhe vtan allan -reddugha.
-Tridhia Howdh dyghd är Hofsämi i hugh ok åthäuom manzens/ Ok thön -dyghd hetr Temperamentia å Latino. Ok thön dyghden är en styrilse i -manzens skiälum/ ther han styrer i lusta weruldlika tinga/ til thes -hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde. Älla må suå sighias: -Hofsämi är thön dyghd ther forbiudhr ok återbrytr i mannenom allan -huxens ok likamens girughan ok oquemelikan lusta. The dyghd haua the -ther Hofsämi haua i mat ok drik/ i sympn ok i waku/ i glädhi/ ok -klädhom.
-Fierde howdh dyghd är Retwisan. Ok suåsom säghia vise mästara: -Retvisan är thön dyghd ther gömer ok saman haldr manna samhelde/ ok -huar sum hon är. Falskhet är engin rättr ella iämnadhr manna mellin/ -vtan ther är häldra aldrahanda orättr. Retuisan är thön dyghd/ ther -stadhugh är i manzins wilia/ til at lata huariom thet hans är.
-(s20)Ok tå hauer man samlika alla thessa dyghdana/ tå han haldr ok göme -starklika thöm epte thera rettom skipilsom: Ty at til huars dughr -Forhuxan/ vm hon är ey stadhogh/ ella huat dughr Retuisan vm hon är ey -hofsam? Ty at thet är rät Retuisa ther styris medh houe. Suåsom sighr -en vis man: At thz är rät Rätuisa/ hielpa armom mannom til rådh ok til -sannind. Ok vitir Forhuxan är varna sik för förrädhilsom ok allom -wådha. Styrkleker huxens är i thy/ än mannin vmbär thulmodhlika alla -gen uärdo. Än hofsämi är i thy/ at mannen forstyrer sik af ondre giri -ok odyghdelikom lusta/ Thy at alt thz dyghdelika görs/ thet skal göras -medh vitre forhuxan/ retvijslika stadhlika ok hofsamlika.
-Af thessom fiurum howdhdyghdom skriuar en vis man Seneca, ok sighr -suå: The äru fira dyghde ther mannen styre til at liua vislika/ thz är -Forhuxan/ Starkleker/ Hofsämi ok Retwisa. Ok huar thöm göme/ thå göra -the wälsidhoghan man.
-Och/ sighr han/ vm tu wilt witerlika medh forhuxan liua/ tå skal tu -thz wite at thu liuer tha medh rättum skiälum vm thu alt forhuxa thz -thigh må til koma/ ok wird ey werulzlik ting fram för dygdelikan lifnat -ok åthäue/ Thy at the äru farande ok komande ok huargen stadhlik/ vm tu -rättelika huxe vp å thera naturalik skipilse/ Ty at mångt är thz sum -tykkis wara got ok är ey/ Ok mangt är got/ som ey synis got/ Ok ty skal -tu ey halda thz för mikidh thz tu hauer af werulzliko farando godze -vtan nytia thz thik til tarua män thz (s21) är i tino walde. Wil tu witerlika liua/ tå skal tu tik ä samuledh -halda huadh tik kan til koma glädhi alla genuärdo/ Ok skipa tit åthäue -serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa/ Ty at thz hörö til -witrom ok före huxande manne medh skiälum wägha thet han skal göra ella -lata/ ok ey troa afbrat thz som fals må wara.
-Timanda tingom skal man sik ey vp å noket fästa/ ok änkte ther vm -wist at döma/ Ty at ey är alt thz sant ther sanno är likt/ ok ey är alt -thet fals/ som ey tikkis genstan wara trolikt. Ty at opta tikkis thz -sant wara sum fals är/ ok thz fals som sant är. Swå som opta/ then som -sandr win är/ han tee oblit anlite/ ok han sum är falskr ok flikrar/ -han the blit ok glat änlite.
-Wilt thu vitr warda/ tå skalt tu alt firi huxa/ ok lata alt firi hugh -thin/ thet til må koma/ Suå at änkte må tik bradhlika tilkoma/ thz tu -ey hauer forhuxat. Ty at huar sum witur ok forhuxande är/ han sighr ey/ -Iak wänte ey at thetta måtte tilkoma: Ok han tuäkar ey vm thz warda må/ -Vthan han bidhar at thz kumbr/ at warna sik thrföre medh thi han förmå/ -Ok huadh som tilkombr/ tå huxa han hui thz til kom/ ok huru thz må -ändas. Ty skal han änkte thz byria ok til taka thr stadhlikt är/ ok -lastlikt länge at halda.
-Witur man ok forhuxande han wil ey annan suika/ ok han må ey af -androm swikin warda. Huxa änkte thet som fåfenkt är/ ok göm at tin -huxan se rät ok stadhugh/ ok gånga huarkin af thy sum sant är/ Ok tala -änkte thz sum onyt är/ ok loua warlika ok lasta warlikare/ Ty at thet -må koma/ at tu wil thet lowa tu (s22) hauer förra lastat. Ty at suåsum annat tikkis wara slikert/ suå -tikkis annat wara iluili.
-Tu skalt ok bära vitna sanning ok ey winskapi. Huxa huad tu loua/ Ok -fulkoma huat tu louat hauer. Äst tu witir/ tå skipa tin tima tarflika: -Skipa wäl ok vitrlika thz som tå är/ Ok huxa ok warna thz som warda må/ -Ok mins thz som warit hauer. Ty at huar som ey huxa thz som warit -hauer/ han liuer medh lifz wådha/ Ok huar som ey huxa huadh warda må/ -hånom kombr alt owarandis til. Ok huxa thy at bådhe ilt ok got warda -må/ At tu måghe tik göma för alt thz ilt är.
-Tå tu hauer änkte sysla/ Tå huxa ok idhua i hugh tinom thz got ok -dyghdelikt är: Ty at vitur man ok dyghdelikr/ han är aldrei fåfängr. Tå -han hauer likamens rodha/ Lägger han sin hugh ok sina akt til at huxa -ok skipa/ huru han må wäl ok dygdelika skipa sit liuerne ok åthäue/ Ok -huxa huru han skal huatuitna til taka.
-Tu skalt ok ey akta huadh manne thet är/ um han räthr tik tin hedhr -ok tina taruer.
-Tu skalt ok ey huxa medh huru mångom/ vtan medh huem tu byndr tin -hemelika winskap.
-Far äpte ty tik är möghelikt få/ Ok nim thz tik är quämelikt kunna.
-Läg tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina makt/ ok tik är ey -rådhelikt medh fara. Thön är tighiande ther wunnen är/ ella åtrgång få -i sinom åthäuom/ tå är ok best rådhelika fara ok tala. Tå mannenom wäl -gångr/ tå skal han sik suå koma som han se i höghom (-s23-) wådha: Ty at thz är want at wita huru wäruldin kan sik widh han -skilia.
-Vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan/ Tå må tu liua medh mykle tröst/ -fri ok gladhr ok oräddr. Hauer tu mykin hugh stadhugan/ Tå skalt tu -aldrei akta hua tik försmåilse gör/ Ok tu må säghia tinom owinom: Tu -hauer mik änkte skadt/ utan tu hafde vilia mik skadha ok genuärdo göra -Ok tå tu see at tu hauer wald vm tin owin/ Tå skal tik tikkia at tu -haui fulla hämd iui han/ at tu måtte hämnas vm tu wilde. Ok vit at thz -är dighr ok hedrlik hämd/ at tu förlatr ouinom thera brut/ Tå tu hauer -wald ok ämne at hämnas äpte wilia tinom.
-Tu skalt ey gärna höra taslan ok åmäle vm annan/ huat han är win ella -owin.
-Ok haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella flärd: Ty at -thz är thera sidhr ok naturalik skipilse/ sum äro wanmäktughe.
-Tu skalt ok uarlika läggia tik i nokrom wådha/ ok huatwitna redhas. -Ty at then är gerna räddr/ sik wet brutlikan wara.
-Wilt tu liua medh hofsämio/ Tå skalt tu alt lata thet [iurmätes]{iuirvåtes} är/ -Ok späk tin lusta ok fylgh ey tinne giri/ Ok huxa medh tik huat tu -torft til naturalik vphälde tins lifz/ ok ey huat ofgiri ok ondr luste -kräuer. Ok äst tu hofsamr i liuerne ok åthäuom tinom/ tå latr tu tik -nöghia/ än tu hauer tina lifz tarue. Ty at ha sik latr nöghia at sinom -taruom han är rikr/ suå som han wåre föddr medh allom (s24) rikedome. Tu skalt ey fylghia alle tinne giri ok likamlikom lusta. Ok -läg alt thet af/ ther iuir mätes är ok iui naturalik tarf. Ät tik -mättan ok ey fullan/ Drik tik otyrstan ok ey druknan. Tin födha se -fångelik ok fögelik. Tu [skakt]{skalt} gånga til tin mat ok ey til iuir mätes -lusta. Hungr skal wäkia tina goma/ ok ey många handa mat täfia. Släk -tin lusta medh höuiskom tingom/ Ok lat tik ther åt nöghia/ vm tu gitr -han släkt.
-Halt tik ey för mera man än tu äst. Ok hauer tu litit til/ Tå haf thz -ey orenlika/ Ok huru litit tu hauer/ Lif ther af gladhr ok osörghiande. -Ok lasta ey thz tu hauer/ Ok halt ey förmykit thz annars är. Fly alt -thz orenlikt är ok oquemelikt. Ok tro at alt är tolande vtan fyliskia -ok oren lifnadr. Halt tik af fulum ordom/ Ty at thön göra man ledhan ok -osidhughan/ Ok tala thz sum höuist ok tarflikt är/ ok nokro säte/ Ok -blanda stundom skämtan medh aluore tinne/ ok tho föghelika vtan mans -bliughd ok åt löghe. Tu skalt flya ofmykin ok oföghelikan låtr/ Ty at -han gör man otikkan ok i sidhom omanlikan.
-Tin skämtan ok röst se vtan al oföghelik ord. Glädz huarn tima tu äst -otäkker ondom mannom/ ok olydhr thera åthäuom/ Ok ä tå onde män lasta -tik/ halt thz tik för dighert lof. Köp änxins mans winskap medh thy at -tu flikre ella faghert late före hånom/ vm tu hauer annat i tinom hugh -ok vilia. Fly alt thz lastlikt är/ Ok hör ey gerna annars mans laste/ -Ok spyr ey äpte thöm. Vm tu näpse ella snybbe nokrom för odyghde hans/ -Tå gör thet medh houe ok fullan kärlek. (s25) Tå nokor tala/ tå tigh ok hör han. Ok spyr nokor tik åt nokro/ Tå -suara hånom blidhlika. Trät ey giärna/ Ty at ther kombr giärna missämia -ok owinskaper. Ok ta tu tala gladhr ella wredhr/ Tå göm at tu haui ey -vndrläte i röst ella åthäuom tinom. Ok war stadhughr i ordom tinom/ Ok -ey enträten.
-Huar tu vmgångr medh iämningom tinom ella minnom mannom/ Tå försmå -ängin medh höghmodhe ella vndrlatom tinom. Ok liuer tu rättelika/ Tå -torf tu ey rädhas iuirmän tina. Tu skalt ey förgäta androm wirdning -göra/ ok änga wirdning af androm bedhas medh ordom ella åthäuom. War -allom blidhr/ ok ängom ofmykit til låtughr/ ok fåm hemelikr. War -hårdare i dome än i ordom tinom. War miskundsambr i ordom ok åthäuom ok -ey grymbr.
-Tu skalt ey loua tik sieluan/ ok rosa sieluer af gerningom ok dyghdom -tinom/ Ok ey afunna androm lof ellr godha fräghd firi godha gärninga ok -dyghdelik åthäue hans. Tu skalt ey wara mykit troen i tidhindom vm -ofräghd annars/ Ty at then föras optare medh afund ok iluilia än medh -rätte sannind. War seen til wredhe ok skynthr til nådha. War stadhughr -i gen värdo/ Ok ödhmiukr tå tik alt wäl gångr. Tala fått/ ok war -tulinmodhughr i annors ordom.
-Rätvisa är naturalik skipilse i manzens hugh ok wilia/ funnen til -hielp ok samband manna samwaru.
-Wilt tu wara rätvis/ Tå skalt tu först älska gudh/ at tu måghe älskas -af hånom. Tå älska tu gudh/ tå tu fylghia hans wilia ok rådhom/ ok haar -tu thes hugh (s26) ok wilia/ ok fulkoma thet medh gärningom tinom/ at tu se allom til -hielp ok tröst/ ok ängom til skadha/ Tå äst tu rätuis man/ Ok halda män -tik fire rätvisan/ ok fylghia tinom åthäuom/ ok älska tik ok hedhra -medh alle makt sinne. Ok vm tu wilt rätvis vara/ Tå skalt tu ey at -enast ängom skadha göra/ Vtan tu skalt ok wärna ok för biudha/ at ängin -androm skadha göri/ Ty at thz är ey ful rätvisa/ ey androm skadha göra/ -Vtan thet är et afhald/ ey göra thz orät ok oloflikt är: Vtan thet är -ful rätvisa haua fullan hugh ok wilia ängom skadha/ ok uarna at ängin -androm orät ella skadha göra: Ok hua sum androm för skadha ok orät/ Tå -rätte thz medh fulla hand/ Ok byria rätvise af sieluom tik. Afhänd -ängom thet hans är: Ok thet nokrom är af hänt lat han thz medh rät åter -få: Ok näfs suå röuarom ok ilgerninges mannom/ At andre måghe rädhas ok -vidher see ther thylika gärninga göra/ Ok sät ängi vrsäkt/ vtan tu -fullelika förstånde sannind/ ok af huat wilia huatna giort är. Ok gör -tu suå/ Tå må tu sikr wara/ ok gladhelika liua ok sikrlika tina -ändalykt bidha.
-Nu six af thöm dyghdom thr kununga ok höfdinga skulu enkannelika haua -the thr rätlika wilia sinom waldom styra/ suå at the haui sielue lof ok -äro/ Ok tera land ok almoghe haui fridh ok frelse ok fullan hughnadh. -Thz är thön förste ok höxte dyghd kunungr skal haua vitra för huxan i -åthäuom sinom/ Ok thz är thön dyghd ther rådhr allom androm dyghdom/ Ok -styre til thz got är.
-(s27)Nu thön dyghd wi kallom witra förhuxan i åthäuom/ thet är vit ok godh -skipilse i manzens hugh ok vilia ok i hans förståndilsom/ thön ther -rättar ok styrer allom hans åthäuom til thz got ok dyghdelikt är.
-Nu är triggia handa got / thr manzens hughr ok hierta står äpte/ Thz -är got lustelikt/ got tarflikt/ ok got ärlikt.
-Nu til huilkit thera i manzens hugh faldr/ tå må han sik förgripa ok -vildrfara vm han hauer änkte thz hånom må retlika styra til thz got han -haua vil.
-Nu är thz thön dyghd ther wi kallum vitra förhuxan/ ther hans hugh ok -åthäue må rätlika styra medh dyghd ok skälum/ til thz got han haua wil.
-Nu är thz kununglik ära/ at han se vitir/ ok haui vitra förhuxan/ i -allom sinom åthäuom/ Ok mäst til triggia handa saka the kununga mäst -tilhöra.
-Han skal först huxa ok warna/ at han se rättr kunungur/ ey åt enast -åt namneno/ Vtan ok medh allom konunglikom åthäuom/ Ty at huilkin -kunungr ey är vitur/ Ok ey hauer vitra förhuxan/ Han är ey sanlika -kunungur/ vtan åt ensamno namneno/ Ty at suå sighr vise mästaren -Aristoteles: The äru vitre ok snille/ thr tik ok andra män kunna -rätlika styra til thet got ok dyghdelikt är i allom åthäuom/ ok hälst i -trångom ok uådelikom sakom.
-Kununglikt namn/ suåsum thz hauer tydha å Latin/ Tå är thz takit af -styrilse. Ty at kunungur/ skal styra/ ey åt enäst sik sieluan/ Vtan han -skal ok styra sina vndidåna til thet rät ok dyghdelikt är/ Ok thz (s28) må ey wara vtan myklo ok vitre förhuxan. Ok skal kunungr wara witr at -han hauer mångom rådha ok styra. Ok är thy vitur förhuxan i manzens -skälum ok åthäuom/ suåsom thz ögha ther ledhe wäghfarande man i hans -wägh tit han hauer sik huxat. Ok thy then kunungr ey är vitur ok ey -hauer vitra förhuxan/ Han må aldrei styra sin land ok almogha til godha -ändelykt. Ok sighr en vis man/ At ovitur ok orättr kunungr likas with -fals mynt thz som synis wara rät mynt ok är ey/ Suåsom fals peningr som -hauer rät mynt ok är änkte wärt.
-Annat är ther kunungr skal haua/ At hans Herradombr/ ok hans wald se -naturlikt. Ty sighia vise mästara/ At sumi män af sin naturlik skipilse -äru träla ok vndidåna/ Ty at the haua ey vit ok snille ok ful skiäl til -at dyghdelika styra sik ok sin åthäue/ Ok sumi män äru herra af sin -naturlik skipilse/ ty at the haua vit ok snille ok högh skiäl/ Ok kunna -ty wäl ok dyghdelika styra bådhe sik ok andra män til thet got ok -dyghdelikt är. Ok ty må ängin kunungr wäl styra land och almogha/ vtan -han se vitur/ Ok ty är mannin herra af sin naturlik skipilse iui al -werilzlik diur/ At han hauer skiäl ok vit ok snille/ Ok thet medh -kunist til at göra thz hånom är åfåt.
-Thet tridhia är thz/ At kunungur skal huxa ok mäst warna i allom -sinom åthäue/ At hans wald skiptes ey i röuara ok ransmanna åthäue. Ty -at huilkin kunungur sum wardr girughr å sina vndidåna godz/ Han är -likare röuare än konunge/ ok gångr burt af skiälum (-s29-) sinom/ ok af aldre dyghd ok snille/ Ok lika sik ey åtenast vith -onda män/ suå som äru röuara ok rånsmän/ Vtan likar ok sik vidh grym ok -fwl diur/ suåsom äru biorne ok ulua/ som riua ok slita alt thet the få -wald vm/ allom mannom til sorgh ok skadha. Ty sighr Salomon wise suå: -At girughr ok grymbr höfdinge är riutande leon ok swltin biorn iui sit -fatökt folk/ Ty at suå ok ängin suara ella giänstanda girughom ok -grymum höfdingom. Ok ty sighr än Salomon wise: Tå girughe ok grymi -hofdinga få wald/ Tå syrghi ok gråtr almoghen. Han sighr ok: At rätvis -kunungr rätte up sit land/ Ok then girughr är han förderua thz.
-Nu må nokor spyria: Hui mun kununga ok höfdinga warda girughe up å
-werulzlikt godz the thet haua ympne? Thet waldr thera mikla sielfs
-wald/
-
Tå mannin må som han vil-
-Tå gör han som han är til.
Tå han rädhes huazke gudh älla män/ ok aktar ey siäl ellr sannind/ Ok -ey dyghd ella skiälum: Tå förgriper han sik mote dyghd ok skiälum ok -fylghr allom sinom wilia/ ok ty honom tikkie got wara . Ok ty at han -huxa ey af allo hierta thet almoga är got ok tarflikt. Ok thet huxa han -änkte wara vtan werulzlikt godz/ Ok ty wardr han ther å girughr/ af -allo sino hierta.
-Nu hauom wi thes äptedöme at girughe ok [odydhdelike]{odyghdelike} kununga ok -höfdinga få giärnt illa ändelykt/ ok skilias medh sorgh ok skam vidh -sin wald. Ty at thz är rättr gudz dombr/ (s30) -
Alt thet man medh syndom få-
-Thet skal medh sorghom förgå.
Ok thy är thz ey vndr at almoghe af ånger ok sorgh ther han hauer af -ty/ at han hauer medh wald ok orätto mist sit godz ok fridh ok frelse/ -Ok hauer sik för ängom kära/ Wardr ok mykit harm slaghin/ Ok byria thes -kunnngz fördäruilse medh förgärningom/ ella förrädhilsom ok medh -alle sinne makt. Ok thes hauom ympna äptedöma bådhe ny ok fornt/ At -almoghe hauer förderuat girugha ok orätta kununga ok höfdinga sina.
-Thet sex af enom girughom ok orättom höfdinga ther huazke räddes gudh -ella män/ ok han tröste suå sinom fastom husum/ at han änkte reddes sin -almogha: Ty plåghade gudh han suå at mys wärdes å at skadha hans -likama/ Huath han war wakin eller souin/ at han wiste sik änga wärio. -Vtan for i et skip ut å et dyghert vatn ok lå ther vidh ankara/ Ok tit -summo myssena til hans/ ok skåro sik in i skipit/ ok åto han til döz ok -thön medh hånom wåro. Ok thy är thet kununga hedhr ok tarf/ at the -liuin wäl ok dyghdelika medh sinom almogha: Thy at tå haua the sannan -sämia kärlek ok hulla tienist af sino folke/ ok mågho sikre wara bådhe -vm lif ok äro.
-Nu skal kunungr rätvis wara bådhe i domom ok åthäuom sinom. Han skal -ängom skadha/ huazke medh orättom domom elle wålzgärningom/ Han skal ok -wara allom til tröst ok hughnat thön undi hans walde äru. Han skal ok -halda ok styrkia thön lagh ther godh ok gammul äro. Gudh ok rätvis lagh -the förbiudha (-s31-) alt thet odyghdelikt är ok skadhelikt ok genvärdogt är manna -samhälde.
-Nu är thet tuäggia handa rätvisa/ thr kunungr skal enkannelika haua: -Thet är rätvisa i laghen ok i lagha domom. Han skal ey wara wildoghr i -domom sinom ey före winskap ella owinskap nokors mans/ ella nokra handa -saki/ Ok tå är han bådhe täkkr gudhi ok mannom.
-Annor rätvisa är thön han skal haua/ thz är rättr jamnadhr manna -mellom/ huat thz är i domom ellr androm åthäuom/ Lat huarium haua sit -eghit/ ok huarium thz hånom bör til rätta/ Spakum mannom fridh ok -frelse/ fromum ok dygdelikum mannom hedhr ok äru/ Tiuuom ok ilgiärninx -mannom skam ok förderuilse äpte brutum tera.
-Wise mästara the lika ok almanna samhälde widh manz likama/ Ty at -suåsom likamen hauer hierta thz sum styre allom likamens limom ok -åthäuom/ Ok han hauer huwdh ok främbr alt hans styrilse: I höfdom är -hiärne ther hauer try [stryrilse]{styrilse}. Then första lutren af hiärnanom han -väkkr up hugh ok åthäue likamens. Then anra wäghr medh sik sieluom ok -dömer huat är görande ella latande som huxat är. Then tridhi är -äptarste luteren/ han minniz thet huxat är/ ok medh skälom gripit ok -wäghit:
-Suå skal godhr kunungr huxa huat almoghans tarf ellr skadhi må wara/ -Han skal ok thz wägha medh fullum skiälum/ huru görande är ella -låtande. Han (s32) skal ok minnas thz almoghans gaghn ella skadhi hauer warit ella warda -må.
-I höfdino äru ok öghon then ey åtenast sea sina tarf/ vtan the sea ok -huat likamen skal göra ella flya: Så skal ok godhr kunungr sea medh -förhuxan sinne huadh almoghanom må wara tarf ella skadhi. Ok suåsom -blindr likame/ then ey hauer öghon/ han må koma i margfaldan wådha/ vm -han hauer ängan then han ledhe ella göme: Suå är ok then almoghe sum -hauer then kunung eller höfdinga/ ther änkte kan förehuxa ella warna -thz almoghanom må warda tarf åt ella förderuilse.
-I höfdino äru ok öron/ the höre ey åtenast huat thöm är medh ella -mote/ vtan göma ok likaman medh thy/ Suå skal ok godhr kunungr höra ok -göma huat almoghan wårda.
-I höfdeno är ok mundr ok tunga all likamanom til tarua/ Suå skal ok -godhr kunungr/ haua mun ok mäle til almoghans tarua.
-Ok ä män likamen hauer sit huwdh helt ok helbrighdo vtan last ok -lyte/ Tå må han wäl liua: Suå ok almoghe the kunung ok höfdinga hauer -rätvisan ok helbrighdo til sinna skiäla/ Tå må han sikr liua.
-The tridhia dyghd ther kunungr ok höfdinge skal haua är thz at han se -stadhugher i hugh ok ordom ok i åthäuom sinom.
-Han skal ey skipta skaplynde sit vidh huart ord/ ok huatna thet hånom -kan tilkoma.
-(s33)Han skal wara stadhughr ok ey huinkande i ordom ok rådhgärd sinne. -Han skal ok ey loua thet han wil ey halda/ ella han förmå ey halda. Ty -at thz är ok odyghd ok omänska ey halda ord ok louan sina. Ok är bättra -minna loua ok tala/ ok bäter halda.
-Then fierda howdh dyghd ther kununga ok höfdinga skulu haua/ Thz är -Hofsämi i mat ok dryk ok allom åthäuom/ som för är sagt. Huilkin -kunungr ella höfdinge sik göme ey för ofåta ok ofdrikkio/ Han wardr -otäkkr af allom godhom ok witrom mannom/ Ty at thz är orent ok -udyghdelikt liverne. Han må ok ey suå haua al sin ful skiäl som han -ällas hafde/ vm han renlika ok hofsamlika lifde. Thöm lastenom fylghe -giärnt en fulare lastr/ At man fylghr of mykit sinom kötlikom lusta. Ok -huilkin kunungr ella höfdinge sik göme ey före thöm lastenom/ Han få -huazke täkka ella hulla tienist af undidånom sinom: Ty at the rädhas at -han göri thöm last ok blyghd vm husfruor ok systir ok dottr thera. Ok -gör han thz/ tå wardr han giärnt förderuadr åt lif ok äro. Nu sem wi -wäl at al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera sin maka -ok blandas ey medh androm til sin kiutlika lusta/ Ok wita sin tima/ Ok -blandas ey saman vtan the wilia ok mågha fostr afla ok födha: Vtan -mannen ther hauer skäl ok siäl ok samwit/ ok skal wita huat dyghdelikr -ellr odyghdelikr lifnadr är/ Han förgripr sik mote dyghd ok skiälum/ ok -liuer fulika ok odyghdelika i sinom orenom lifnade. Ok huilkin man suå -liuer/ Han är wärre än man/ ok wärre än nokot renfärdoght diur/ ok är -likare södhe än manna.
-(s34)Thön femta dyghd ther kunungum ok höfdingom mäst til höre/ thet är -Mildlekr. Ty at huilkin kunungur ella höfdinge ey är mildr af godz ok -penningom sinom/ Han få aldrei fullan kärlek ella godha fräghd/ af -sinom vndidånom. Ok ty at kununga ok höfdinga stånda mykit äpte godha -fräghd/ Ty förgripa the opta sik i sinom gåuom/ warda flere urgythia än -dyghdelika milde. Ok ty skulu the wita huat rättr ok dyghdelikr -Mildlekr är.
-Suå sighia vise mästare: Al dyghd är mit mellen tuäggia udyghda. Nu -är Nidhskapr odyghd/ vm man haldr alt kuart huat som giwande är: Suå är -ok Vrgytia annor odyghd/ vm man giuer alt huat ey giwande är: Ok thär -mit i mellen är rättr Mild lekr / Tå man giuer thet giwande är/ ok -haldr thz kuart som ey är giwande/ Ok huxa Huat Huem ok Hui han giwa -wil. Ok thy/ huar som wil älska rättan mildlek/ Han skal huxa om thet -han giua wil/ vm thz är hånom quämelikt ok skadhalöst/ thylik ting giua -thöm thz bedhas/ Ok än hånom se quämelikt som bedhes tylikt ting af suå -manne tiggia.
-Thet six af enom wisom kununge at en biddare badh han sik nokot giwa. -Ok kunungen spurde/ huat han wilde haua? Biddaren saghde: Thet höre -idhr wäl til enom rikom konunge at giwa mik hundradha markr silvers. -Kunungen suarade: Thet är sant/ Mik höre wäl til giwa sua mykit ella -mera/ än ey suå manne som tu äst. Tå sagde biddaren: Giwin mik tå en -pening/ thz iak är wan tiggia. Kunungen suaradhe: (-s35-) Thz sämer ey mik suå litit giwa/ Ok wijt thz tik sieluom at -tu owislika bedhes.
-Nw skal ok witur man huxa at han giwi ey å rosom ella häggoma luf/ Ty -at thz är alt tapat suå gifs.
-Thet sighia ok wise ok helgha män: Thet är ey bätra lowas af fulum -mannom ok ondom skalkom/ än lowas före onda ok fula gärninga.
-Nw vm kununger kan warda antiggia nidhingr ella vrgytia/ Suå är -vrgytia bätre än nidhingr: Ty at hånom må peninga ok godz at winnas -huru han thöm hälzt förgör/ medh dyghd ella last: Än thz är otholande -at kunungr ella höfdinge se nidhingr/ Ty at thz last är ok blyghd ok -mykil ofräghd. Thz är ok dighr hedhr ok ära kunungum ok höfdingom haua -faghran ok renan kost/ Ok faghra ok witra försea/ Af thy få the lof ok -godha fräghd/ ok kärlek thera medh thöm vngånga.
-Thet sömr ok wäl kununge ok höfdinga/ wara ödhmiuke i ordom ok -åthäuom sinom: Ty at suå är skriuat: Thes mere man tu äst/ thes häldr -skalt tu ödhmiukr wara i allom tinom åthäuom.
-Nu skal kunungur thz warna/ at han se ey suå ödhmiukr ella ofmykit -hemelikr allom mannom at han wardr försmådr/ Ty at suå är skrivat: -Ofmykil hemelikhet gör giärnt olydhno ok försmåilse. Ty är Ödhmiukt -thön dyghd/ ther mit är mellen hughmödha ok försmäelse. Nu är hughmödha -en howdh lastr/ ther man haldr sik suå godhan i hugh ok hierta ok i -åthäuom sinom/ Ok försmå andra man ok thera åthäue/ (s36) Sina jamninga holdr han för änkte/ Ok sinom iuirmannom wil han jämnas -ok iuir thöm rådha: Ok thy är hughmödha änkte annat vtan at man haldr -suå höght i sino samuiti sik sieluan ok sine åthäue/ at han wil thz -synas han ey är medh sanno. Ok ty sighr en wis mästare: At höghmödhogur -man försmå annars åthäue/ Ok sin äghin åthäue haldr han för vndrlikt -ting. Ok gör han nåkra godha ella froma gärning/ Tå huxa han thet ängin -hauer tylikt giort. Thz är ok ena handa hughmödha at han haldr sik firi -gudhlikan ok ödhmiukan ok rätvisan i manna åsyn/ Ther han ey är suå i -hiertano/ Ok bär ty werre ok fulare klädhe än hånom tilhöre/ At han -skal ödhmiukare ok gudhlikare synas ther han ey suå är medh sanno. Thet -är ok en dighr lastr/ hua sik forhauer sieluan ty at han är missmänna/ -ok then är likare södhe än manne/ then änkte akta sin hedhr ella -mandom.
-Nu är ödhmiukt ther i mellen/ thön dyghd ther os styre medh skälum ok -haldr us åtr/ at vi höghin os ey mera än skiäl säghia/ Ok thet är rät -ok dyghdelikt ödhmiukt/ Ok suå som sighr Aristoteles: Hua som ey hauer -ödhmiukt/ Han hauer änga dyghde. Thy höre thz kunungom ok höfdingom -wara ödhmiukom/ ok suå mykit stånda äpte hedhr ok äro som skiäl sighia/ -ok thöm är quämelikt ok ey mera.
-Kununga ok höfdinga skulu ey afbradhe wara i hämdom sinom/ tå the -wredhe äru/ om nokor hauer brutit widh thöm ella thera wini. Ty at suå -är skriuat: Duäl hämdena thr til wredhen är iui gångin (s37) Ty at thul ok forhuxan fylghe dyghd ok snille. Suå sighr wise mannin: -Thet är stund ok time tå man skal wredhr wara/ ok ey af sinom skiälom -gånga. Brytr ok nokor vs mote sieluom/ thz må aldrei suå litit wara/ at -wi haldom thz ey for mera än thz är/ Ok tå i wåre wredhe wiliom wi mera -hämnas än wärdukt är äpte ty skiäl säghia/ Ok at wredhen driuer mannen -af sinom skälom. Ty skulu ey kununga ella höfdinga giärnt wredhe warda.
-Thet är ok kununga dyghd ok ära/ haua stadhughan winskap medh thöm -the sin winskap medh binda. Ty at suå sighr wise mannen: Man skal haua -få ord ok stadhughan winskap medh wini sinom. Godher win är senfången/ -ok han må medh litlo tapas.
-Winskaper binz ok haldz medh dyghdelikom ordom ok åthäuom/ ok giär -huar androm hedher ok gaghn medh helom hugh. Ok thy är änkte annat -winskapr vtan dyghdelika ok rätlika liua ok vmganga medh mannom/ Ok -skipa sin ord ok åthäua/ huariom til hedhr ok hughnadh/ äpte ty huariom -tilhöre. Ok ty sigher en wis man: At sannr winskapar i allom tingom ok -åthäuom/ är samband medh fullom godhwilia ok kärlek. Nu skal vitur man -thr at göma/ at han haui suå winskap medh nokrom manne/ at han huxe ok/ -at the måghen owini warda: Ty at huar som män warda vini firi tarua -skyld/ Tå haldz suå lenge vinskaperen sum taruin fylghe: Ok ty skal man -warna huem han må säghia sin hemelik ting.
-Nu huar som wil medh mannom winlika liua ok (s38) vmgånga/ Han skal wara rättelika ok hofsamlika gladhr ok hemelikin i -ordom ok åthäuom sinom/ skal ey tee sik ofmykit gladhan/ ok ey ofmikit -hemelikan/ ok ey enlåtughan i ordom ella åthäuom sinom: Ok thet skulu -mäst kununga ok höfdinga warna/ Thy at män göma mäst åt tera ordom ok -åthäuom/ huat thön äru godh ella il. Ok skulu the huxa ok åtgöma/ medh -huem thön vmgånga: Medh märom ok wisom mannom är annor kunst talande ok -liuande än medh almogha/ Ok annor kunst medh gamlom ok röntom mannom än -medh vngarom: Thet är ok annorledh talande ok liuande mz renliuis -mannom än medh wärilz mannom.
-Nu män the män som wilia saman wara ok liua/ skulu wara winlike ok -hemelike thera mellin: Tå skulu kununga ok höfdinga thet warna ok huxa/ -at the warin ey huariom man ofmykit winlike ok hemelike/ At the ok -thera kununglika wald ok hedhr/ warda ther af huazke förminzkat medh -försmåelse ella olydhno.
-Ok ty skulu kununga ok höfdinga sik sidhlika halda i allom sinom -åthäuom/ medh minnom mannom ok merom/ Älla få the giärnt olydhno ok -försmåelse af thöm mannom the medh vmgånga.
-Nu är thet naturlik skipilse/ At änkte må thz länge helbrykt wara/ -ther ey hauer stundom ro älla nådhr: Suåsom likamen tå han är möddr af -myklo äruodhe/ Tå skal han haua sympn ok ro/ Älla må han sköt förwarda: -Thy sama är vm manzens hugh ok hiärna. Ta mannen hauer ey makt at huxa -ok göra/ (s39) Tå warder han ther af möddr ok dröfdr til sin hugh ok sina skiäla. Ok -ty torf han haua stundom skämtan ok glädhi i sinom hugh ok hiärna til -ro ok styrilse. Ok ty torue kununga ok höfdinga haua stundom lekara ok -andra fröghdelika skemptan/ thöm til glädhi ok hughnadh äpte marghfalde -huxan ok mödho the haua i styrilse landa ok almogha.
-Nu/ som för är sakt/ kununga ok höfdinga the äru ey at enast män/ -vtan the äru ok än nokot mera än andre män/ ok suåsom nokor gudh iui -almogha i thenna hem/ I ty gör almoghen thöm hedher ok tienist lydhno -ok wirdning. Ok ty skulu the liua ok wara dyghdelikare ok gudhlikare än -huarn annor man/ Ty at almoghen se ok skudha ok vndra thera åthäue. Ok -gripa gärna sik thera vndidåna äpte thöm i ordom ok åthäuom/ Ok halda -thz alt för rätferdokt ok dyghdelikt the sea ok höra i tera ordom ok -åthäuom. Nu män kununga ok höfdinga skulu haua suå mykin hedher ok -lydhno ok wirdning af allom mannom/ Tå sömr ok thöm/ at the haui dyghd -ok snille ok godhlek fram för andre män/ At huar som se tera åthäue/ -mågha sea sin speghil ok äptedöme/ huru han skal rätlika ok dyghdelika -ok gudhelika liua/ Ok thet får ängin fulkomelika/ vtan enkannelika af -gudz nådhom: Ok ty skulu kununga ok höfdinga wara gudhelike/ ey åtenast -i åthäuom sinom/ vtan the skulu ok flya alt thz fult ok ogudhelikt är i -thy the tala eller sea/ Ok bedhas innerlika gudz nåde til at the sik ok -sijn land ok almogha wälstyra/ gudhi til lof ok äro/ sik sieluom til -hedhr ok hughnadh/ (-s40-) ok almoghanom til fridh ok frelse ok godha sämio inbyrdis.
-NV six huru kunungr ok höfdinge skal skipa ok styra sit hus ok huardagz Härskap
-
THet höre konungom ok höfdingom til/ at the ey åtenast sielue äru -godhe ok dyghdelike af sik ok sinom åthäuom/ Vtan thz är ok tera hedher -ok äru/ at the hauin rätfärdugha ok dyghdelika syslomän. Ok ty är ok -kununga lof ok äru/ at the kunnen wäl skipa ok styra sit hus ok huardax -härskap.
-Nu som för är sagt/ Mannenom är mångt åfåt til uppehäldis sins lifs/ -thet annor diur haua af sin naturlik skipilse/ Ok thet må han ey få -vtan flere manna samväru. Han torf hus sik wäria för räghn sniö hita ok -kulda/ ok sikrlek sins lifs ok likama: Ok ty han är dyrastr af allom -creaturom/ Ty torf han dyrare ok kräselikare födho ok klädhe än annor -diur/ Ok ty at han hauer sik wäria för mannom ok aldrahanda diurom the -hanom mågho skadha/ Ty torf han marghfåld wapen/ bådhe sik medh wäria/ -ok ovinom skadha. Hånom är skapat skiäl ok wit/ ok marghfåldelika (-s41-) dyghde fram före al annor diur/ äpte ty han lärder warder af -witrom ok röntom mannom. Nu må han änkte af thesso få/ vtan i samhälde -flera manna/ Ok ty är flere manna samwara ä bättre ok tarflikare/ at -the samman äru/ at huar måghe androm hielpa i thy han förmå.
-Nu skal ty kunungr ok höfdinge haua före sik ok sit härskap/ al tarwa -hus/ thr han är medh waru sinne. Ok är thz digher hedhr kununge ok -höfdinga haua faghran sal/ thet är thön hus han skal äta ok drikka i -medh sit härskap. Nu skal thet hus af siäll syne gärning/ witt/ liust/ -rent ok lustelikt innan wara/ Ty at månge koma ther in/ ok huar sighr -af ty han se/ Ther skal wara bord bonadhr kununx til mat ok dryk ren ok -faghr ok dyr äpte ämnom hans.
-Thet är ok kununx hedhr ok ära/ haua vitra ok rönta syslomän i huarre -syslo. Ok six af enom wisom kununge/ at han aldrei wilde vtan trång -skipta vm syslomannom sinom/ Tå spurde en vitur man han ther åt/ Hvi -han suå giorde: Tå suaradhe han/ Thes optare iak syslomannom skipte/ ty -mera skadha hauer iak ther af/ ok så huarin sysla. Ty at huar tå han -förstår at han skilias widh nokra syslo/ Tå ödhe han ok draghr alt vndi -sik ok sina wini thz han iui rådhr/ Ok tå skal iak å nyo alt få thet -syslonne åfåt är/ Ok [sagdhde]{saghde}: Thet war en man ther hafde et ilt sår/ ok -lå ofös i solenne/ Ther komo flughur ok fylte alt hals sår/ Ther kom -gångande en man/ Ok tå han thz så/ tå bar han widh warkunsämi/ ok wilde -burtköra flughuna (s42) af såreno/ Tå öpte hin såra/ ok saghde: Gör ey suå/ The äru nu alla -fulla ok mätta i såreno sitia ok sughu maklika/ köre tu thöm af tå koma -andra grådhugha/ ok sugha sårlikare ok haluo mera.
-Nu skal kunungur huxa/ huru han skal sit folk medh ärom födha ok -klädha. Til födho höre fiura handa idhkan. Thet är en/ At samka samman -af fä ok boskapi/ thet manna födho tilhöre. Annor är thön/ at idhka -wedheskap af wille diurum ok fughlum. Thz tridhia är fiskning i haui ok -i androm watnom. Fiärde är köpskaper/ köpa ok sälia ok skipta et godz i -annat.
-Ok skal han skipa ok akta/ at hans män hauin renan kost ok -föghelikan/ Thy at ther af warda the lätte ok lustughe til andra -åthäua.
-Thet är ok hedher ok ära kununx ok huars ens hofdinga/ at hans vngara -ok andra män sen sidhughe ok dyghdelike vidh thera mat ok drik.
-Nu sighia wise mestare siäx laste ok odyghde wara/ ther huar -Höfdingzman skal flya vidh sin mat ok dryk.
-Thet är lastr ok odyghd/ Huar som brådhr ok slidhzkr löper i sin mat -ella dryk/ Thet skadha bådhe hans skiäl ok likama: Thy at huar then -wana hauer/ Han halda alle vitre män firi ovätughan slukara/ ther -huazke hauer thul ella skiäl. Ok then mater ella drykr suå tax/ Han -wardr hånom giärnt til ohälso: Ty at han wardr opta ey wäl smältr.
-Thet är ok lastr ok odyghd ofmikit äta: Ty at huar som mera äter än -han torf til sin naturlik skipilse/ (s43) Thz är dröuilse til hans skiäla/ ok tunge til hans likamlik åthäue.
-Thet är ok lastr ok odyghd/ at taka sin mat ella dryk orenlika/ ok -fylska ther af sik [siluan]{sieluan} ella sin klädhe/ Ok the thz göra the mågho -sik wita owätugha slukara.
-Thz är ok lastr ok odyghd/ akta ella göma huazke tidh ella tima/ Thet -är likare södha lifnadhe än manna: Ok huar the sidhvänio hauer/ Han må -aldrei haua sin fulla skiäl ella dyghdelikt åthäue.
-Thet är ok lastr ok odyghd/ än man girnas ofmykit äpte krasmäti ok -dyran mat/ höghra än hans ämpne ella hans stadhge tilsighr.
-Ok må lastr ok odyghd wara vidhr mat/ vm man läggr ofmykla dyrkan ok -äruode å sin mat/ mera än hånom söme: Ty at huar thz idhka/ Han wil -thes liua at han måghe äta/ Ok ey äta til thes at han måghe liua.
-Ofdrykia ok drukinskap är ok lastr ok odyghd/ Ok thz skadha bådhe -manzens skiäl ok hans likama/ Thet dröue manzens hierna ok minska hans -skiäl ok förderua hans hälso/ Ty at huar som plägha mera dryka än hans -naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes/ Tå wardr han giärnt -trutin ok bulghin ok lyttr til sin likama. Suåsom wi sea måghom thz trä -som ä flyter i watne/ thz wardr blöt ok bulghit/ Ok må ey länge wara/ -ok är ey fallit til nokot thet got är: Suå är ok thera manna likama/ ok -helst vngkara the mykit slås i ofdrykkio/ Them förwarda thera skiäl ok -likamlik hälsa/ ok mågho ey länge liua. Thet sighr en wis (s44) ok hälaghr man Augustinus: Drukinskapr är modhr ok ophof åt allom -odyghdom/ Howuzins dröuilse/ ok förvändilse hux ok skiäla/ tungona -stormbr/ ok likamens bylghia/ söt synd ok naturina fördäruilse. Thet -gör manzens änlite lyt ok afskapat/ ok minzka wit ok skiäl. Thet gör -likamenom siukdom/ ok hughenom giäld. Ta yppinbara lönlik ting ok -driuer mannen til träto ok bardagha/ ok låter mannen sik utsättia mote -skiälum til alla odyghd ok wådha. Ok huar som drukken är/ Han rådhr -huazke sik sieluom älla sinom skiälum.
-Nu six/ at en wis mästare kom af östirlandom til Rom/ then ther lat -skriua å steinmur ok läggia meth gylta bokstaua/ thässe siu torpara ok -siu höuisk åthäue.
-Torpara åthäue äru thessin: Thet första är/ Tala mykit i samdrikkio -manna.
-Annat/ Förgäta the godhgiärninga thöm äru göra.
-Tridhia/ Ofmikil dirue ibland okunnoghe män.
-Fierda/ Höghmödha i bland wini ok kompana.
-Fämte/ Försmåilse tera thr fateke warda i misfällo.
-Siätte/ är enhärde mote sinom skiälom ok tarflikt rådh.
-Siunde är enhärde mote sinom eghnom taruom.
-Siu höuisk åthäue äru thessin: Första är/ At han se hofsamber i dryk -ok åthäuom sinom ther han är hemelika.
-(s45)Annat är/ At han se gladhr ther han är opinbarlika.
-Tridhia är/ At han tali föghelika ok hofsamlika ibland okunnugha män.
-Fiärdi är/ At han wari godhvilioghr ok ödhmiukr ibland winom ok -kunnughom mannom.
-Fämta är/ At han wari gladhr ok stadhughr i alle genvärdo.
-Siätta/ At han se war ok witur ok stadhlikr i gäuum sinom ibland -flikrarom ok otökkom mannom.
-Siunda är/ At han haui stadhughan ok tulinmodhöghan hugh/ Huath -wärilz ting hånom gånga meth ella mot.
-Nu sighias ok wara tolf oärlik åthäue/ the som äru bådhe mot skiälum -ok mandome.
-Första är/ vm Witur man är dyghdalös ok liuer vtan godha gärninga. -Suå är ok then utan är skenfaghr som annat tee medh ordom ok annat i -sinom åthäuom. Huem war herre giuer mera wit ok snille/ Han wil af -hånom haua mera godhgärninga ok dyghdelik åthäue/ Älla wardr han -starklikare plåghadhr för sina glömsko.
-Annat oärlikt åthäue är thz/ vm Gamul man liuer ogudhelika: Ty at suå -som ällis alla krapt/ Suå skal ok hånom ällas aldr lekamlikr luste ok -alla odyghde: Ok ty skulu gamle män thes gudhelikare liua ok renlikare/ -at likamens kraptr ok fäghrind mera thöm förlatr/ Ok ty skulu the wäl -huxa ok skudha huath skipilsom (-s46-) ok åt häuom tera ålder til höre/ Ok thz göra them må wara vtan -last i tera äptersta tima.
-Tridhia oärlik åthäue är vngkara olydhen ok fåfängr/ Ok ty är thet
-gamalt ordquädhe:
-
Then må aldrei warda godhr herra ella husbonde/-
-Then fåfängr ok olydhen liuer i sine yngsko.
Ok ty sighr Augustinus/ At suåsom thz är omöghelikt at nåkot må wenta -godha frukt af ty trä aldrei kom blomstr å: Suå är ok thz omöghelikt/ -at nåkor må meth rettom sakom få hedhr i sinne älle/ ther fåfängr ok -olydhen liuer i sinne yngsko.
-Fiärda oärlikt åthäue är thz/ vm Riker man liuer vtan almoso gärninga -ok mildlek. Ty sighr Augustinus: Huar ofmikit spar ok göme jorderikes -godhz/ Thet är wärdoght at han miste ävärulzlikt godhz ok hughnadh. Ok -huilken riker man samka ok göme godhz ok rikedoma/ Han må änguledh -ensamin thz nöta ella niuta: Ty at ens mans natura hauer ympno af -föghelik ting. Ok ty sighr then wise mannen Seneca: At änkte godhz må -man mz glädhi ägha thz han ey mz winom skipte. Ok ty sighr Augustinus: -Huru må mera folska finnas medh mannom/ Än älska suå werilzlikt godhz -ok äro/ At the förgiäta ok tapa thrföre evärdelikt lif ok äro.
-Thet femta oärlikt/ är Kona vtan blyghd. Ty at suå som witur förhuxan -göme af manzens wäghna (s47) godha sidhi ok åthäue: Suå göme ok wärne blyghd af quinna wäghna -dyghd ok godha sidhi i ordom ok åthäuom.
-Thet siätta/ Är Herre vtan dyghd. Ty at thz är ängin ära thöm wara -herra/ ther dyghdelös är.
-Ok ty sighr en wis man: At huar som wil wara retter herra/ Han skal -haua tessin fiughur: Af sik sieluom skal han haua Wit ok Dyghd/ ok af -sinom vndidånom Kärlek ok Lydhno.
-Suå sighr Salomon wise/ at witur man skal haua styrilse andra manna.
-Thet är ok gamult ordquädhe.
-
Natskäua wit ok räsunga kostr äru odrygh-
-Är ok ilt taka dyghd ther ängin är.
Ok huilkin herra ey hauer kärlek ok lydhno af sinom vndidånom/ Hans -stadhge ok budhskapr försmås ok wardr åt ängo.
-Meth blidhom ok mildom åthäuom ok gäuum må han wäl manna kärlek få. -Af rätvisom domom ok hämdom äpte godhom ok gamblom laghom/ redhas han -ok hedhra alle män.
-Thet siunda oärlikt åthäue tå är thz/ Vm Christen man älla ren liuis -man dele gärna ok träte vtan skiäl ok nödh. Ok al träta kombr af ty/ At -man älska nokot sit eghit ting mera än skiäl sighia/ Älla girnas han -meth orättom sakom thz annors är/ Ok later sik haua rät före mannom som -han hauer lönlikan ilvili å i (s48) hugh ok hiärta. Ok ty kombr trätta ok dela manna mellom af ängo -andro/ Vtan huar wil haua wilia sin/ huath han må medh rättom alla -orättom sakom.
-Thet Attunda är vm Fatekr man är höghmödhen Then änkte hauer til/ -haldr sik höghmödhelika i hugh ordom ok åthäuom. Huath må mera dårskapr -wara än at then ey hauer godhz ella werulzlikan hedhr/ Han ok suå tapa -medh sinne hughmödho evärilzlika glädhi ok äro. Thet mågho ok rike -ödhmiuke män / (the wäl ok dyghdelika skipa ok skipta sit godhz) höta -fatöke män/ Äpte ty at suå är skriuat: Thet är rikr man then ymno -rikedoma hauer/ Then är wäl fatughr i myklom rikedomom/ sum hauer mykit -godhz/ ok är ödhmiukr ok mildr i hugh ok hierta. Ok then änkte är -hauande/ wil likas thöm ther riker är/ Thet är höghmödughr fatökr man/ -Then hauer hugh ok wilia til godhz ok höghmödhe. Ty är fatikom mannom -huxande huath the äru/ Ok hauin ey hugh ella höghmödhe til wärilzlik -ting thöm the kunna ey få.
-Niunda är/ Kunungur orättr ok odyghdelikr i walde sino. Ty at huru må -han andra näpsa firi osidhi ok ilgärninga tera/ ther ey göme sik -sieluan firi osidhom ok åthäuom.
-Ty sighr Salomon wise: I kununx rätviso höghis kununx wald ok ära/ Ok -fästes almoghans styrilse.
-Ok sighr Augustinus/ At thet är kununglik rätvise ängin vretlika -tunga medh sit wald/ Rätlika döme manna mellom vtan alla wild/ -Wäghfarande mannom (-s49-) enkiom ok fadhrlösom barnom ok fatökom mannom wara huldr/ Ära -wäriande/ Förbiudha rån ok tiufnat/ hordom ok alla ilgärninga/ ok plåga -thöm ther illa göra/ Ok ey höghia ella ära thöm orät ok illa göra/ Ok -ey elska ok födha löddara ok / fåfänga ok höggoma män/ Mordara ok -dräpara ok ilgärninx män ey lata liua/ Alla kirkiu fridh ok quinna -fridh halda/ Fateka män födha af almosom sinom/ Rätvisa man skipa iui -rikesins ärande/ Ok duälia sina wredhe/ thr til hon är iui gången/ -Wärna sit rike meth makt mandom ok rätvise mote owinom sinom/ Ok haui -gamla witra ok rönta män ok hofsama rådhgiua. Höghe huargen sin hugh -ella åthäue/ tå werilzlik ting hånom mz löpa/ Ok wara tulughr i allom -genvärdom/ Ok tuli sinom suenom änga ilgärninga/ Ok äti ey ella drikki -otimelika. Ty at suå är skriuat: Wee är ty lande/ barn hauer til -kunung/ Ok suå ti lande the höfdinga hauer thr arla äta.
-Almoga ok landa fridhr ok frälse/ hughnadhr ok hälsa ok allr -stadhlekr/ hauer sik äpte kununx lifnadh. Ok är kunungr orättr/ Tå är -thz ändelika wist/ At hans il ok odyghdelike åthäue/ ofräghda ey -åtenast han ok hans rike/ Vtan ok hans barn ok barna barn/ Ok the mågha -ey giärnt koma til wald.
-The ther älska ok slama vndi sik ilgerninx män/ the skulu thöm haua i -androm hem/ iui sik ther til at the skulu thöm plågha i äwärulz pine.
-Tiunda är glömskr Biskoper/ then ibland wärulzmannom/ wil haua -wirdning ok äro/ Ok förgäter (s50) ämbite thet han är tilsattr å gudz wäghna/ at gyma ok styra i -gudhlikom skipilsom/ lifnath ok siälarökt klärka ok cristna manna/ Ok -änkte thz göra i sinom athäuom thöm må wara til äpte döme. Ty at suå är -skriuat: Suå mång il äptedöme biskuper eller annar förman/ later sinom -vndidånum/ Suå månge dödhelike plågher han wardr gömen/ Ty kerir gudh å -glömske biscupa/ meth prophetanom ok sighr: Många biscupa ok strånga -ödha mit folk/ ok födha i engom sakom vtan sik sielua.
-Ällipta är thet/ Vm Almoghe liuer vtan näpst ok styrilse/ ok akta -huazke gudh ella män/ Ok idhka sik i ängom gudhelikom åthäuom: Tå mågho -the rädhas/ at the reta gudh åt sik til såra hämd. Godh åthäue -almoghans är faghr ok rätfärdogh skipilse i sidhom thera/ Ok the änkte -görin mote thöm godha skipilsom/ gamble witre män haua stat ok skipat -til gudhz hedher ok fridhsämio manna. Suåsom sadhe Isaias propheta til -almoghan. Laten af illa göra/ Ok nimin göra thz got är. Ok tylikt sighr -David propheta: Lat thz ilt är/ Ok gör thz gut är.
-Tolfta oärlikt åthäue/ Är thet Christit Folk gör ella liuer mote -gudhz budhordum ok gudhelikan rät. Ty tå the försmå ella förgäta liua -äfte gudhz budhordum/ Tå leta huar sik nokron vtvägh til at wäria sina -willo ok olydhno. Suå som sighr Salomon wise: Månge wägha äru the -almoghanom tykkias wara rätte/ thz thöm ledha til euärulzlikan dödh. Ty -at ängin wäghr ligger til himirikis/ vtan ten äne/ At mannen (s51) halde gudhz budhord. Suå som skriuat är: Wil tu koma til ä wärulzlikt -lif/ Tå halt budhorden.
-Nu är sakt/ At tienistomän kununga ok höfdinga skulu wara höuiske ok -hofsämi i mat ok dryk/ i ordom ok allom åthäuom. Ok driuer naturlik -skiäl ok kärleker kununga ok höfdinga/ at styra ok rådha sinom eghnom -barnom til faghra ok dyghdelika sidhi i thera opfödho. Ok suå som sighr -Aristoteles: Thes ädhlare menniskian är af sin naturlik skipilse/ Thes -skyntare ok thes heldr wil hon sik halda ok skipa til dyghdelik ting. -Ok toruo höfdingabarn hälst i sine yngsko ok upfödho haua godha ok -dyghdelika rådhind. Ok suå som siälin är mere ädhla än likamen/ Suå -torf mannen mäst i sinne yngzko mere styrilse ok fulkummilse til sina -skiäla/ än til sin lekama: Ok ty skulu kununga ok höfdinga/ giua sik -ther um mykla akt/ at thera barn warden dyghdelika styrd ok rådhen i -thera yngsko ok födho/ Ty at suå är skriuat: Huar en man haldr giärnt -the sidhi ok thön wana the gripa i sinne yngsko. Ok ty är thz hedher ok -ära ok wis åthäue kunungom ok höfdingom leta ok få sinom barnom godha -ok witra tyktomestara i thera upfödho.
-Ok ty at kununga ok höfdinga/ skulu umgånga medh klerkdom i mångom -sakom at leta skriua ok tydha bref ok mångfald ärande ok räkninga/ ther -the mågho ey utan wara i styrilsom landa ok almogha: Tå är thet mykin -hedhr ok tarf/ at the kunnen sielue läsa ok tydha/ ok wäl förstanda sin -bref ok rekninga/ Ty at tå må ey giärnt förwendas thera akt/ ella ord -ella tera (s52) louan the medh breuom göra ella taka/ Ty at opta komber wande ok -skadhi af ouarlike breua skript ok tydhning.
-Nu sem wi almännelika/ at fadhr af naturlikom skipilsom ok fadhrlikom -kärlek/ rökta sinom barnom medh alle sinne makt/ wärilzlikt godhz töm -til vphälde lifs ok likama i themma hem: Thes mere skal äpte sann -skiälum rökta sinom barnom äverulzlikt uphälde ok fulkummilse til tera -siäl ok samuit/ Thet är/ dyghd ok snille ok godh ok faghr sidhi til -thera åthäuo. Ty at thet warder thöm äuerldlik gözka til tera siäl ok -äuerulz lif. Ok thz är mykil landa ok almogha tarf ok hughnadhr/ at -thera höfdinga barn warda vitur ok dyghdelik i åthäuom tera/ Suåsom -Salomon wise säghr: Vitur son är fadhrins ära.
-Nu som för är sakt/ Huadh barn nimma i tera yngsko/ thz halda the ok -älska giärnt tå te warda älder/ Ok ty lika Aristoteles barna skiäl ok -näme/ widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å. Suåsom -thön tafla taker ok haldr tilika skrift ther å skriuas/ huath hon är -godh ella il/ fagher ella ful: Suå nima ok barn i sin förståndilse/ ok -halda i sino minne / huath the nimma ilt ella got .
-Ok suåsom then nokot ting hauer/ thz han mykit älska / ok wil låta -wäl skriua/ Han leta slöghan ok röntan mästara til thön skript: Ty -skulu ok suå göre witre kununga ok höfdinga/ the sin barn wilia låta -nimma dyghd ok snille/ The skulu thöm leta godha witra ok dyghdelika -mästara/ the wäl mågho tera (s53) barnom känna medh ordom ok åthäuom dyghd ok snille: Ok äru thön try -enkannelika ther godhr kännefadhr skal haua af sik sieluom/ Ok hälzt -then kununga ok höfdinga barn skulu känna wisdom ok dyghdelik åthäue. -Han skal wara wäl kunnande til sit bokwit/ Snieldr ok rådhughr til sit -manwit/ Röntr ok dyghdelikr i godho liuerne ok faghrom sidhom. Han skal -tön Herra barn hånom setias i rökt ok göma/ lära dighd ok wisdom Ok -göma thöm ok wärna för allom osidhom ok odyghdelikom gärningom/ i mat -ok dryk/ i sätu ok gångo/ i sympni ok waku/ i ordom ok öghnalatum. Ok -mäst skal han göma thöm för syndelikan lifnat / ok af ont ok orent -[sälskap]{selskap}. Vngara tå te koma til sin åldr/ tå skulu the ängaledh fåfänge -wara. Ty at huar som liuer fåfängr/ Han wardr tunger ok olustughr ok -ofannoghr til al likamlik skipilse/ Ok odyghdelikr til hugh ok åthäue: -Ty skulu vngara mz lek ok skämtan ridha ok ränna hästom/ löpa å fot/ ok -flöghia fram ok åter / Ok idhka medh lek ok skemptan [althön]{al thön} åthäue/ -män plägha i stridh medh hästom ok fotgångarom halda. Ok skulu the sik -wänia widh aldrahanda thön wapn the skulu i stridh haua til slagh ok -wäria. Ok skulu the idhka skiuta medh armbyrst ok handbugha. The thz -förmågho the skulu ok medh lek ok skemtan göra sik hus ok fäste/ ok -tilstorma medh makt ok konst sinne. The skulu ok sik wänia skapt skiuta -ok sten kasta/ Ok al åthäue idhka the män plägha i stridh annan vmgera -ok sik wäria medh.
-Nu är thz sakt vm vngara ok allom som konungom (-s54-) ok höfdingom tiäna/ At the skulu wara höuiske ok haua faghra -sidhi ok rena/ Ok haua thz hälzt til hof sidher i lande huario/ thet -sidher är medh ädhla mannom i thes kunungzgårde ella landzhöfdinga. Tho -äru nokre the osidhi flyande ther ädhla män af åldr haua flyt ok före -osidhi haldit. Ty at änkte är annat Höuiska ella ohöuiska/ Vtan at -ädhla ok dyghdelike män haua af åldr haldit före godha ella onda sidhi. -Ty skulu vngara ok alle doghande män/ the widh kunnungz bord sitia/ -ella andra godhra manna/ wara tyste ok wari/ i allom åthäuom sinom/ Ok -ey tala utan the warden åt nokro spurde. Ty at suå sighr Salomon wise: -Tu skalt ey diruas tala i mykla ok witra manna närwaru/ Ok ther gamble -män äru/ skal tu ey mykit tala/ Ok sit tigh ther ängin til tin tala/ Ok -ther af wardr tu hafdr i hedhr ok wyrdning. Ok sitr tu ibland många -witra manna rek ey först fram tina hand/ ok bödhs ey först drika. Ok -tala ey thr tu ey hauer liudh. War ey girughur i mat ella dryk/ Ok för -grip ey upå alrahanda mat. Ty at månge äru förderuadhe af ofåto. Ok -then hofsambr är å mat han länger sit lif. Thessin al äru Salomonis -ord.
-Thet är ok dyghd ok faghr sidhr/ At man tighr widh sin mat ok hälzt -widh herra manna bord. Ok thet pröua wise män medh tuäggia handa skiäl. -Först mz thy/ At thet är mot naturlik skipilse/ at man tala mykit widh -sin mat. Ty at suå sigr Aristoteles: At tå fulkomnas huat uitna i sin -naturlik skipilse/ Tå huatna gör sina syslo. Suå som ögha är skipat til -at sea/ (s55) Ok öra til at höra: Suå är ok tungan skapat til tuäggia syslo. Hon -skal manz mål framföra/ suåsom thet är i hiärtano huxat/ Ok hon skal -täfka i munnenom manz mat/ ok skal röra han ok föra til suälghindina. -Nu thessin tu gitter hon ey wäl i sändr giort/ At tala ok röra maten i -munnenom/ Ty at suå är skriuat: Huar som takr til at göra tuå syslor i -sändr/ Han fulkomna huargha tera wäl: Suå far ok tungonne åt/ vm mål ok -mat/ Ty at annor thön syslan må andra hindra. Ok skal tungan först ena -syslo göra/ ok ther näst andra/ Ällis gör hon mot naturlik skipilse. -Thet pröuas ok medh androm skiälom/ Ty at thet är mote sidhom ok -dyghdelikom åthäuom: Ty at tå män äta ok drikka/ Tå hitna thera blodh -af starkom ok myklom dryk/ ok hughas the tå ok diruas til at tala mångt -thet thöm är ey höuelikt ella tarflikt/ Ok ty haua witre ok dyghdelike -män af åldr thz haft til sidhuänio ok hälst kununga ok höfdinga/ At the -tala ey mykit iui borde sino. Ok thy haua kununga ok herra fröghdelika -lekara ok sångara sik ok sinom mannom til skemtan widh sino borde/ At -the ey sik förgripa i onyttom ordom.
-NV six huru kunungur älla höfdinge skal styra land ok almogha.
-
HAn skal wäl ok idhkelika thet huxa/ At suå som han är satter i höght -werulzlikt wald ok äro fram för alla andra män: Suå skal han ok haua -mera akt ok åhugha/ Huru han må wäl ok ärlika skipa ok styra sit land -ok almogha/ Suå at han haui lof ok äro ok godha fräghd/ Ok hans land ok -almoghe hawi fridh ok frelse ok sämio inbyrdes.
-Nu sighr Aristoteles/ At thön äru Siw/ huart rike ok landskap widhr -torf/ vm thet skal wara i godhom skipilsom.
-Först skal thet haua vitran ok rätvisan kunung ella höfdinga then thz -må wäl styra ok rådha.
-Ther nest skal thet haua godh skipilse/ almoghanom til tarua.
-Thernäst skal thet haua godh lagh/ almoghanom til tarva.
-Thernäst skal thet haua vitra rätvisa ok ovildogha domara.
-Thernäst skal kunungr ella landzhöfdinge haua vitra trona ok rätvisa -rådhgifvara.
-Thernäst skal kunungur ella Landzhöfdinge haua lydhän ok vilioghan -almogha.
-(s57)Ther näst skal rikie ok landskap haua wärn ok sikra wärio firi ouenom -sinom/ i allom genwärdom ther ouini thet land ouarande skadha.
-Suå sighr Salomon wise i Snille bok: Then skal viter domare wara sit -folk skal döma/ Ok alle rädhas witran höfdinga. Ok äpte ty höfdinge -hauer sik i domom ok åthäuom sinom: Suå wilia sik halda alle the hans -vndidåna ok tienisto män äru. Ok sliker then är som rådhr nokrom stadh/ -Slike äru the ther innan byggia. Ok suå som ovitur kunungur tapar ok -fördärua sit folk ok landskap: Suå oprettas land ok rikie af witra -manna [förrseo]{föreseo}. Ok för then orät ok walzgärninga the höfdinga til en -annan/ ok wålzman göra almoga ok vndidånom sinom/ Gånga opta land ok -rike från enom höfdinga til en annan.
-Ok ty suå som godhr witur kunungr bätra sit land mz godhe förseo: Suå -ödhe ok förderuar girughr höfdinge thet medh allum ålaghum ok -marghfaldan orät. Ok ty skal godhr ok rätvis kunungr wärna at han warde -ey girughr up å sina vndidåna godhz. Ty at huilkin kunungr ella -höfdinge thz gör/ Thz wardr hans deruilse ok hans förgärninga.
-Nu sighr mästar Egidius i sinne bok/ the han hauer giort vm kununga -styrilse: At thön äru tijo godhum kununge til höra/ then rike wil wäl -ok wislika styra.
-(s58)Först är/ At han skal göma ok wäria gamalt kronona godhz ok gamblan -kununxlikan rät/ Ok thet huarghen minska: Ty at thet är laght ok -utgiuit af almoghans wäghna kununge ok hans härskap til uphäldes/ ok -almoghanom til fridh ok frälse bådhe thöm ok tera godhz.
-Annat är thet/ kunungr skal weja: At han ey förgiör oärlika älla -onyttelika kununglik ingiäld the hånom äru laghd til vphäldes/ Ok -rikeno til tröst ok froma/ ok almoghanom. Ok ty skal huar godhr -kunungur thz lata sea i walde ok åthäuom sinom/ At han göri nokot thet -i sina dagha medh kronona ingeldom ther rikeno må wara til tröst ok -froma/ ok almoghanom til hughnat ok ängin tunga/ Ok hånom sieluom ok -hans äruingom til lof ok godh äptedöme. Ty at suåsom then fadher illa -förgiär sina barna godhz ok fädherne/ han hauer ther af last ok synd: -Alt suå then kronona ingiäld illo ok onyttelika förgiär/ giuer thet -lekarom ok lyddarom/ slikiarom ok smikrarom/ fåfängom ok häggoma -mannom/ the hånom giua later ok ännelof ok halda han sannelika therföre -giäk ok dåra.
-Tridhia är/ At kunungur skal ey tea sik firi almogha ok vndidånom -sinom ofmykit grymman ok räddelikan/ Ty at tå hauer han af vndidånom -sinom stygd ok ängan kärlek. Han skal ok ey tea sik ofmykit hemelikan/ -Ty at tå försmås han af vndidånom sinom. Ok ty skal han sik huarn stadh -wirdelika ok frilika haua suå som hans hedher wäl tilhöre.
-Fierda är/ At kunungur skal ey vtan trång ok (s59) högh skiäl koma sik i kif älla delo medh sinom wälbornom mannom/ ok -ängin orät thöm göra/ huazke thöm ella thera godhz/ ella thera systrom/ -döttrom elle hus fruom: Ty at thr af kombr giärnt missämia/ -förgiärninga/ förrådhilse/ hat/ ilvili: Ok thz må kununga mäst -förderua.
-Fämta är/ At kunungur skal älska ok opta hos sik haua sina -wärbyrdugha män ok hälst the vitrasto/ ok medh thöm huxa ok rådha -rikesins hedhr ok almoghans tarf. Ok skal han biudha ok rådha sinna -husfru at hon älske wärborna fruor/ ok heltz tera manna husfruor som -mäst förmågho medh släckt ok godz/ ok fromum rådhom: Ty at warda quinna -försmådha/ Tå lukka the ok rådha/ ok harm äggia sina husbönder til -mångt thet kununge må koma til genwärdo.
-Siätta är/ At kununga ok höfdinga skulu wara mykit hofsami i mat ok -dryk/ Ok ey fylgia ofmykit kötlikan lusta i sambland quinna: Ty at thr -af warda the mykit försmådde af allom godhom ok witrom mannom.
-Siwnda är/ At han skal lata hus ok borghr ok alla köpstadhi wäl ok -hedherlika byggia ok tilsätia/ At han ok hans riki haui ther af bådhe -hedher ok somä/ ok fullan sikrlek/ huilikin tima han kan hälzt tera -nytorua.
-Attunda är/ At kunungur ok höfdinge skal hedhra ok ära sendebudha/ ok -vtlänzka ok [okunnungha]{okunnugha} män/ the til hans koma/ i sakum ella ärandom -tera/ Ty at ther af få han godha fräghd ok winskap manna.
-Niunda är/ At kunungur gripe ey medh orät (s60) nokot thz androm kununge älla lanzherra til höre: Ty at/ huar thz -gör/ han byria missämio ok långa delo manna mällom.
-Tiunda ät thet/ At kununga ok höfdinga skulu sik wäl ok dyghdelika -haua i gudz tienisto/ ok suå til hans hus ok tienistomanna: Ty at tå -almoghen se at kunungur ella höfdinge hawer sik wäl i gudz tienist ok i -allo ty gudhi tilhöre/ Tå huxa the at han är godher ok rätvis i domom -ok åthäuom sinom/ Ok äru thes häldr til lydhno ok alla wirdning. Ty at -suå är skriuat: Alt hauer then i rädzl ok wyrdning ther gudhi gör hedhr -ok wirdning. Ok ty sighr Salomon wise: Thön affödha manna skal haua -hedhr ok äro som rädhes gudh/ Ok thön släkt förwardr som ey akta gudh -ok hans budhord.
-Nu hawa ey orätte kununga ok ille höfdinga thön åthäue/ Vtan the -leggia ödhe gamalt kronona godhs/ ok riua ok röua medh olaghom ok -wålzgärningom af spakum mannom thera godz ok fädherne/ Ok wilia hawa ok -byggia huarn stath/ i ängiom ok öjom/ i skoghom ok watnom thr thöm -tikkie wara wänt/ lustelikt godz ok faghra waru/ suå at ther ängin ände -ella återwände är å tera giri.
-Af thylikom herrom ok höfdingom sighr Salomon vise i snille bok/ Ok -sighr ord ok åthäue tera: Niutom os i wårn tima innan werilzlikt godz/ -Ätum ok drikkom/ lekom ok hawom allan wårn wilia ok glädhi/ Ok änkte se -thet faghert ok lustelikt godz i ängiom ella öghiom/ ella androm -stadhom ther ey skal åkoma (s61) wår häfd ok handawerk i wårre fryghd ok glädhe. Trughom ok ödhom -almogha ok spakmände. Hawom thet til lagha ok lanzrät wi sielue wiliom. -Aktom ey ella rädhoms gambla män ella rönta. Sparom ey änkio ella -fadhrlös barn. Latom alla skadhi synas tekn ok äptedöme af wårre fryghd -ok glädhe. Ok wentom os ey mera af wärilzlikt godz/ än wi hawom ok -nötom i wårre skämtan ok glädhi.
-Ok huilkin herra ella höfdinge haldr mera hof ok härskap/ ok förgör -mera än hans ingiäld honom förskulda: Han skal armlika sik förborgha/ -Ok medh synd ok bliughd riva ok röva af armom almogha/ thet han skal -sik ok sit härskap widh födha.
-Tå vm kununger älla höfdinge warder grimbr ok rivande/ Tå han thessin -åt häve/ Suåsom sigher Aristoteles: Han plägha tio lundom vmgära ok -vndibryta land ok almogha/ Ok ängin skal toras göra ella lata mote -hånom.
-Först/ Trughar han herra ok wälborna män: Ok/ rädhes han tera makt/ -tå taker han af thöm lif ok godz thera/ Ok akta änkte vtan främia sin -äghin wilia. Ok ty at mäktughe ok wälbyrdughe herra wilia ey tula trugh -ok wålzgärninga hans/ Tå setia the sik medh almogha mot hånom ok hans -grymum åthävom: Tå huxa han huru han må töm ok tera lif fördärva/ Ok -han akta änkte vtan främia wilia ok wålzgärninga sina/ Ok spar thr til -änxins mans lif/ huath te äru brödher ella fränder hans. Han takr til -medh wålzgärningom ok illom rådhom/ thera lif förderua huilka ledh han (s62) förmå/ medh förgärningom/ fördervilsom/ fängilsom/ ok fulan dödh.
-Annath är thz/ At wita/ hata ok försmå witra män ok rätvisa/ the -almoghan mågho styrkia medh ordom ok rådhom/ til at motsäghia -yppinbarom olaghom ok allom wålzgärningom.
-Tridhia är thz/ At han hindra medh alle sinne makt/ At ängin mäghi -nima bok ella wisdom/ ella nokat thz wisdome tilhöre/ Ty at han rädhes -ä at nokor måghe hans wålskap fördriva.
-Fiärda är/ At han fördriwer ok afläggr gilde ok samdrykkio manna/ ok -al samhälde ok samquämd/ ther manna winskaper ok samhälde må afkoma: Ty -at han rädhes at almoghe gripe sik nokora tröst ok wärio mote hans -illom åthäuom.
-Fämta är/ At hawer margha speiara ä huar han wet manna [samquamd]{samquämd}
-wara/ At han fånge wita huath män vm han tala/ Ty at
-
Han wentr ilt åt sik/-
-Som sik wet illa hawa giort.
Siätta är thet/ At han ey åtenast hindra ok dröver manna samhäld forn -ok gamul/ Vtan han ok hindra huar han må/ at huarghen bindes winskapr -manna mellom. Ty at ä män han gitr giort skilnadh manna mellom/ Tå huxa -han sik sikran wara.
-Siwnda ät thz/ At han gör sina vndidåna arma ok fatöka/ medh olättom -ålaghom ok marghfaldom tunga/ At the hawin ängin ämpne sik vphävia mote -hans grymmom åthäuom.
-(s63)Attunda är thz/ At han rökta missämio ok bardagha landa mällom/ at -han måge få sinom vndidånom ympno göra medh androm landom/ at han måghe -ther medh få siker wara/ ok aktar änkte vthan almoghans tunga.
-Niunda ät thet/ at han dragher in i sit rike vtlänzka män/ sinom in -födhom mannom ok lanzskapi til förderwilse. Ok later sik aldrei sikran -wara sins lifz medh sinom mannom/ vthan vtlänske män the han hawer -indraghit/ wakta ok göma hans lifz ok likama.
-Tiunda är thz/ At han rökta skiälnadh infödda manna mällom/ Ok tå han -hawer thz giort äpte wilia sinom/ Tå läggr han sik i medh nokrom tera -vp å annars fördervilse/ Ok suå komber han thöm til/ at hwar thera -inbyrdis annan förderwa/ Ok tykke hånom at han hawer fångit fulla -glädhi ok wilia sin/ Tå han hawer missämio kumit inbyrdes tera mällom -som infödde äru.
-Än godhr ok rätwis Kunungur hawer all annor åthäve/ suå som för är -saght.
-Ok tij skal witur kunungur huxa ok taka til äpte döme huru Gudh skipa -ok styre thessa wäruld. Han hawer hänna skapat ok skipat wislika ok -tarflika äpte sin äghin wilia.
-Thernäst hawer han satt ok skipat sina sijslomän iwi alla wärildenna/ -somma höghre ok somma läghre (s64) syslo ok räkning/ At the skulu hans budhskap ok wilia forda ok främia -medh almoghanom/ Ok plågha thöm ther hans winskap ok stadhga/ älla -almoghans fridh ok frälse hindra ok bryta/ medh olydhno ok ilgärningom -sinom.
-Thernäst hawer han sat ok skipat lagh ok stadhga/ ther alle män arme -ok rike skulu halda: Thet äru hans Tijo budhord.
-Han hawer ok skipat et rädhelikt myrckit hus ther the män skulu warda -plåghade innan/ the hånom äru olydhne/ ok ey wilia halda hans budhord -ok fridhsämio mz sinom jamnkrisnom. Thz myrka hws är hälvitis pina.
-Han hawer ok skapat et glädhis hws/ Thet är Himerike/ Ther han är -daghlika innan medh sit härskap: Ok tijt kalla han sina wini ok alla -sina hulla tienistomän til högh lön/ glädhi ok äro för vtan ända.
-Nu som skrivat är i Snille bok/ At kunung är gudz sysloman i tässe -wäruld. Alt wald är af gudhi siälvom/ Ok ty äru konunga gudz syslomän/ -At the styra ok rådha hans folk. Suå är ok skrifvat i konunga bok: Huar -som olydhen är höfdinga/ Han hawer sin dödh förskuldät. Ok ty sighr -sancte Pädhr suå: Warin lydhne allom förmannom af gudz wäghna/ Först -kununge/ suåsom thöm thr sattr är i höxta wald/ Ok suå hertoghom ok -höfdingom suåsom thom thr sände äru af gudz wäghna/ ilgärningis mannom -til hämd/ ok rätwisom mannom til lof ok äro.
-Ty skal witur kunungur äpte döme taka huru (s65) [Gndh]{Gudh} skipa ok städhga sin land ok rike wislika ok tarflika/ allom
-almogha til tarf/ både thöm som byggia ok boa/ Ok suå thöm som fara
-inbyrdes äpte tarvom ok ärandom sinom/ Ok suå thöm thet land wilia
-sökia/ älla täthan torvo fara åt tarvom sinom. Boande mannom skal han
-skipa ok halda fridh ok frälse/ bådhe thöm siälvom ok tera godz rörlikt
-ok orörlikt: Ty at
-
Boande män äru landz vppehälde.
Wis kunungur skal ok huxa huar godha hampner äru i rike hans/ ther -bådhe mågho wäl til koma vtrikes (s66) män ok inrikes/ medh goz ok köpskap tera/ Ok skal han giwa ok halda -godhan rät/ ok fridh ok frälse/ bådhe thöm ther byggia ok boa/ ok suå -thöm ther til koma/ Hwat the koma åt lande ällr watne. Ty at landa -widhrskipte vm godz tera/ thet är almoghanom bådhe tarf ok glädhi. Ty -at änkte land är thet ey torf annars widh om nokra handa ting. Ok ty -huar som äru widh hafsidho godha hampne/ the godha äru sökia/ ok ther -män wita sik hava fridh ok frälse ok widhrskipta goz tera/ Tit kombr -aldrahanda godz aff androm landom. Ok är thz dighr hedhr ok hugnadhr/ -suå kununge som almogha/ hava döraköp hema i lande sino/ vtan mykla -walk ok wåghan lifs ok godhs manna.
-Kunungur skal ok skipa i allom landom [ok ok]{ok} köpstadhom sins rikes/ röna -ok rätwisa syslo män iwi goz ok ingiäld hans/ the hånom sen wisse ok -trone/ göma gods hans ok kununklikan rät/ ok alt thz hans land skulda.
-Kunungur skal ok giwa landom sinom ok almogha godh Lagh ok rätwis/ -huru the mågho byggia ok boa fridhsamlika huar medh androm. Ok sighr -Aristoteles: At godh Lagh skulu hawa thessin try: Thön skal wara -rätwis/ tarflik/ ok möghelik.
-Suå skulu Lagh rätwis wara/ At te se ey mote skälum älla naturlikom -skipilsom: Ty at alt thet naturlik skiäl sighia wara görande älla -latande/ Thz må ey wara vtan got älla rätwist.
-(s67)Lagh skulu ok almogha tarflik wara: Ok huar som giwer älla städhr -lagh/ ok äru thön ey almoghanom til fridh älla tarva/ Thet äru olagh -och wålzgärninga/ til at riva ok röva spakmändet ok almogha.
-Ty at suåsom skil åt rätwisan kunung/ ther sit land rätlika styrer -medh dyghd ok äro/ Ok girughan wålds man/ then änkte akta vtan riva ok -röva vndidåna sina: Suå skil ok åt/ rätwis lagh ok orättan ok -ogudhlikan stadhga/ thön almogha görs til mödh ok tunga.
-Ty sighr Isaias Propheta: We är thöm orät dichta ok städia/ ok akta
-ther medh tunga i wrongom domom änkio ok fadhr lös barn/ ok arma
-almogha. Thet är ok gamalt ordquädhe:
-
Ille män Laghom spilla.
Lagh skulu ok wara möghelik/ at män mågho thöm hålda/ Ok quämelik -äpte godhom ok gamblom sidhwäniom: Ty at huar som Lagh wil städhia/ han -skal görlika huxa tarf ok landsidh tera manna/ thön lagh skulu hålda. -Ok sighr Aristoteles: At lagh torf ängin man städhia före godha ok -spaka manna skuld/ vtan thön må ey mistas för illa ok ostyrogha manna -skuld. Ty at witre ok dyghdelike män/ the wilia ängom manne ofridh ällr -orät göra: Än dåra ok ostyroghe män/ thöm skal man späkia medh laghom -ok hårdan rät.
-Ok skulu godh lagh tässin try halda. Then skulu (s68) biudha fridh ok sämio/ ok förbiudha wåldsgärninga ok åthäue al/ the -manna fridh ok samwaru må hindra. Ok thz skulu lagh halda luflikt är. -Thz suå är nåkrum tarflikt/ at thz se ey androm skadhlikt.
-Nu äru thön lagh dödh ok fåfäng/ ther ängin är then thön forda ok -fulkoma/ medh dom ok liwandes åthävom: Ok ty six kunungur wara liwande -Lagh/ Ok [mä lagh göra]{må lagh göra ok} städhia medh döme ok walde sino.
-Nw gitr ey kunungur huar stadh warit i landom/ ther män torvo dom -with: Ty skal han skipa i huart landskap witra ok rätvisa laghmän älla -lanzdomara/ ok näpsa illom ok ostyroghom mannom/ thöm spakra manna -fridh ok sämio wilia spilla/ ok sannind fördärva.
-Nw skal ok nokor i huario landskapi ok aff kununge wald haua/ at -skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundare huario/ äpte almoghans -tarf ok wilia.
-Nw skulu alle Domare/ huath the äru minne älla mere/ ok huath dom the -hälzt haua/ iwi män älla manna godhs/ rätvise wara i domom sinom/ Ok -wärna at the sen ey wildughe älla ofbradhe i domom sinom/ Ok thet skulu -mäst kununga ok höfdinga warna: Ty at suå sighr Propheten Isaias af -wärilzlikom härrom ok domarom/ Ok sighr suå til wärildenna: Tine -höfdinga äru otrone ok tiufa kompana. The få som taka. Alle fylghia -giärna ty te wänta sik lön före få. The äru tiufa/ androm afhända -lönlika sit goz utan äghanda (-s69-) wit ok wilia: Ok te äru tiufa kompana ter til hielpa lönlika för -peninga älla nokora wild mot rät ok sannind at nokor miste orätlika -godhs sit/ älla sin rät han å medh rätto haua.
-Ty at suå som sighia ok skriua wise mästara. The äre fiughur ther -wille manna doma ok witne/ aff rät ok sannind: Et är rädde/ annat -peninga wild/ winskaper ok frändsämi. Månge domare ok witnis män rädhas -swå wålzmän/ at te tora ey rät döma älla sant sighia. Ok aff thöm sighr -Augustinus: Huasom före nokors manz rädde skuld/ löne sannind älla -sighr osant/ Han rete gudh åmot sik ok hans hårda wredhe/ Ty at han -rädhes mera wärilzmän än gudh sieluan. Ok ty sighr Salamon wise: Warna -at tu warder ey Domare/ vtan tu tröste tik ther til/ at tu måghe -fördriua orät ok osannind. Ok göm at tu ey suå rädhes wärulzmanna -vpsyn/ at tu få blyghd ok synd före tin dom/ ok lykte tit wald medh -skam ok ofräghd. Hwar som döme orätta doma före winskap/ älla fränsämi/ -älla före awund/ älla iluili/ älla före nokora peninga wild/ Han -fördömi sik sielvan. Ok hua som sighr älla witna fals/ älla löne -sannind för peninga/ Han likas widh Iudas/ som sålde wår herra för -peninga/ then sannind ok äwärdelika rätuisan är. Ok ty sighr en wis -man: At ther må aldrei wara godhr rättr medh mannom/ Ther domare älla -wittnesmän äru för peninga fali. Ty at suå är skriuat: Tå fatekr man -hauer änkte giua wildoghom domare/ Tå wil ey åtenast ängin han höra/ -Vtan han warder ok försmådhr ok nidher öpter i allo (s70) ty han tala. Ty at peninga wild förwände huar stadh rätt ok [fannind]{sannind}. -Ok thär rädhes ängin illa göra/ ther han tröste sin brut medh peningom -lösa. Ty sighr Davidh Propheta: The som giärna wäria ok älska orät ok -osannind/ Thera händr äru fulla medh gåuum. Ok ty/ hua som wil wara -rätwis i domom sinom älla witnom/ Han skal warna at han ey taki nokra -gåuu. Ty at suå sighr Salamon: Gåuor göra ok stundom rätuisa män -blinda. Ok sighr Isaias Propheta: Then är sel sina händer göme för -allom gåuom. Ty at huar som taker nokors gåuo/ Han är aff naturlikan -rät skyldoghr hånom hans gif löna: Ok ty äru odyghdelike män skyntare -til at vtgiua sannind sina/ än medh sitt godz gif löna.
-Kunungur skal the förste ok wisaste af rikino i sit rådh haua/ ok
-ther medh flere godhe rätuise witra ok rönta män leca ok lärda. Ok medh
-thöm skal han akta ok rådha rikesins äranda ok tarua almoghans: Ty at
-thet är gamalt ordquädhe
-
Ther är got rådh finna/-
-Ther [måuga]{månge} witre män um väla.
Ok sighr Aristoteles: Thet rådh warder skintare funnet/ ther spyrs af -flerom wisom mannom.
-(s71)Nw hauer thet af åldr warit gamul sidhwänia/ Romara ok Franzeska/ At
-the haua walt vt af sik tolf the första/ the al höghmäle skulu wägha ok
-röna medh skiäl ok sannind/ Ok äpte tera rådhe skal kunungur älla
-kesare i allom höghom sakom dom sin fästa: Tho/ som för är saght: Witur
-kunungur skal höghlika warna/ At han ey före mångom skal opinbara sin
-eghin hemelik ting. Ok thet är thet Salamon wise säghr i Snille bok:
-Tik skal rådhgiua wara näppelike en af tusend. Ok tu skalt ey tit
-hiärta huariom opinbara/ Ty at thet kan then höra tik wil suika/ ok
-haldr tik för owitran man. Thet sighr ok Seneca: Tu skal ey firi
-huariom tin hugh lysa/ Ok ey huarn firi hemelikan win halda. Ty at
-
Troen win är gulle bätre.-
Ok finner tu han/ Tå halt ok älska han af allo hierta/ ok tro suå -hånom som tik siäluom.
-Nw sighr Aristoteles/ At rådh är en spurdaghi i owissom ok iaflikom
-tingom. Suå six i gamblo ordquädhe:
-
Hwatna är spurdagha wärt.-
Nw skulum wi rådhspyria ok leta/ vm thet suå älla annorlek warda -må.
-Än vm thet ey må warda/ Älla vm thet ändelika skal suå wara: Ther -torf ängin man rådh vm haua. Ok ty at manna åthäue mågho wara ill/ älla -godh ok skiälik älla uskiälik/ Thy torua män rådh huxa ok haua vm -åthäue tera.
-(s72)Nw sighias tön Siex wara/ ther huar godhr ok witur rådhgäui skal akta -i rådhom sinom.
-Först: Vm thet mål han wardr åtspurder/ är fast iauande ok ouist/ ok -hauer många vtuägha/ huru thz må wara/ Tå skal han lenge ok wäl sik -vmhuxa huru thz mål må hälzt wara.
-Annat är thz witrom rådhgiwa tilhöre: Han torf ey länge rådha ok huxa -vm thz änkte är wärt/ ther ey må mykit gaghn älla skadhi aff warda/ -huilka ledh thet kan hälzt warda.
-Tridhia är thet: At han skal i allom höghom sakom ok wårdande målom
-akta ok wägha thet hemelika medh androm witrom mannom/ ok ey ofmykit
-trösta sins ens skiälum ok rådhom i huario måle: Ty at thz må en haua
-rönt i åthäuom manna/ som ey hauer annar. Ty sighias godh wara gambla
-ok rönta manna rådh. Ok six at
-
Opta är wåghat ens mans rådh.-
Fiärda är thz: At godhr rådhgiui skal wara troen ok lönsgodhr/ i allo -ty han wardr spurdr til rådha: Ty at mångr man är suikin ok förderuadhr -til sina saka/ Af ty at ille ok vtrone rådhgiua haui opinbarat lönlik -ting/ thön the äru spurde til rådha. Ok thz är mest warnande i kununx -rådh ok höfdinga/ at thera saki ok ärande håldens lönlik. Ok hua thöm -opinbara han är owärdoghur nokor tima i tera rådh koma. Ok ty skal -troen rådhgiui halda suå lönlikit thet han i tera rådh hörer/ suå som -han aldrei hört haui.
-Femta är suå/ At witre män å rådhe sitia medh (s73) kununge älla höfdinge/ the skulu sannind sighia ok ey medh flikre -fara. Ty at flikrare ok höggoma män/ the plägha änkte sighia [alla]{älla} -rådha/ thera herra åhörande/ vtan thz huxa han giärna wilia höra.
-Siätta är at godh rådh skal länge huxas ok rådhas ok medh fullom -skiälum wäghas. Ok tå teth hauer medh skiälum en ända gripit/ Tå må thz -sköt fordas vm suå är tarf ok fal å: Ty skal witra manna åthäue länge -ok wäl huart mål huxa ok rådha för än thet fulkomis. Ok tå teth är medh -skiälum huxat ok rådhet/ Tå är ä thes bätter/ at teth warder förra -fulkomnat.
-Nw sighr Aristoteles/ At thön äru Fem/ te skulu enkannelika huxa ok -warna/ i kununx ok rikesins rådh äru.
-Et är teth the skulu mykit warna/ At ey förminzkas älla förwarda -gamalt kronona godhs älla konunglikt ingiäld: Ty at vm te förwarda/ Tå -driuer nödh kunung älla höfdinga/ til at tunga ok ödha arman almogha -medh orättom sakom ok allom olaghom. Ty at/ tå hånom minzkas rät -kununglikt giäld/ Tå riuer han ok räne af spakmände ok almogha/ ther -han må sik widh födha ok sit härskap/ Ok warder tå aff kununge grymbr -ok riuande. The skulu ok thet warna/ medh allo ty te mågho/ at kunungur -medh sitt wald taki ey älla häfdi sina vndidåna godhs/ medh orättom -sakom: Ty at suå är skriuat: Huar som taker älla häfda annars godhs -mote almoghans wilia/ Thz är rån älla tiufnadhr/ Hua thet taker -äghandanom owitande ok (s74) owiliande/ Thet är tiufnadhr: Än hua annars godhs taker rörlikt ällr -orörlikt/ af rättom äghanda/ hånom witande ok owiliande/ vtan medh -rättom laghom ok sannind/ Thz se odyghd/ ther kununga är oquämelik ok -ok huariom höfdinga.
-Annat är thet kununx ok rikesins rådh skal warna/ At ey åtenast -kunungur ok hans härskap haui tera födho: Vtan te skulu ok tet huxa ok -warna/ at almoghen inrikes haui ok sina födho: Ok tå gudh plågha land -ok almogha medh oåran: Tå skulu te tes mere huxa ok rådha/ huru almoghe -må sit uphälde haua tå af androm landom/ vm ey är inländes ympno födha -til. Ok höre teth rikesins rådhe til/ at the ey warda plåghade medh -fals wara ok flärd i köpom älla andra widhurskipte manna medh orättom -spannom ok bismarom/ älla huario handa måto älla wäght thet är.
-Tridhia är thet kunungur medh sit rådh skal huxa ok höghelika warna -vm rikesins wärio ok fäste. Han skal ok medh sit rådh warna at ey kumi -missämio inbyrdis herra mellom älla andra godha manna inrikis/ Ty at -thz må warda rikeno til mykin skadha ok dröuilse. Ok hua som ey wil -medh nådhom wara äpte kununx rådhe ok förseo: Tå skal han plåghas äpte -[sinn]{sinum} tilgärningom/ At riket må wara i fridh ok nådhom. The skulu ok -huxa at rikesins owini vtrikes måghen ey rikeno älla landom skadha: Ty -skal kunungur medh sit rådh warna at rikesins borghr ok fäste se wäl -satta medh tronom mannom ok fulle hiälp heltz i allom genwärdom/ thr -owini mågho rikeno bråt skadha föra. Ok (s75) är thz warnande/ at rikesins fäste fåns ey i händr [utlanzkom]{utlänzkom} mannom: -Ty at thr är opta afkumin suik ok fördäruilse landa.
-Fiärda är thet kunungur skal akta ok warna medh sit rådh/ at almoghe -haui fridh ok frälse ok godha semio inbyrdes. Ok diruis nokor af -inrikis mannom göra almoghanom ofridh mz wålzgärningom å godhs älla -lif/ älla gör hånom dröuilse/ älla röre han til missämio inbyrdes/ Tå -skal vtan alla dualu hård kunux hämd iwi han gånga/ at thr måghe ey -mera ilt af koma. Tå än nokor vtrikis man skadha rikeno älla rikesins -mannom/ Tå skal kunughur warlika huxa ok rådha medh rikesins rådh/ -vm then owin är rikesins makt of starkr. Ok hittes thz suå medh skiälum -ok äpte dömom/ Tå är sikrare vmbära nokorn skadha medh winskap ok wise -daghtingan ok winlikom åthäuom/ Än upwäkkia mykin wådha ok dröuilse -landamällom . Än tå vm owin ok skadhaman är ey rikesins makt iwi -starkr/ Tå är bätra bärias än tula bådhe blyghd ok skadha.
-Fämta är thet kunungur ok hans rådh skal achta ok rådha/ at lanzskap -ok almoghe haui rätwis lagh thön te måghe wäl widh boa. Ok kunno nokor -lagh älla stadhgr wändas almoganom til genwärdo ok tunga/ Tå skal -rätwis kunungur medh sit rådh töm bätra ok wenda almoghanom til gaghn -ok hughnadh. Ty at suå sighr Aristoteles: At rätwis lagh äro almoghans -lif ok hälsa ok hedher ok styrilse kunungliko walde.
-Nw huart rike thr hauer godh skipilse/ Thet hauer tessa try/ -Ridderskap/ Almogha ok Fatökt äruodhis folk. Riddrskap skal land ok -rike byggia/ Ok alt få ok fängta thz manna liuerne tilhöre. Thön -almoghr äru bönder ok köpmän ok alrahanda gärningesmän. Fatökt aruodhes -folk/ är thet ey å jord älla annat wärulzlikt godhz/ vtan skulu the sik -födha ok klädha medh sit daghlikt äruodhe.
-Nu spyr Aristoteles ok medh skälum leta/ huilkit af thessom -triggiahanda folke land älla rike mågha sizt mista. Ok sighr han suå/ -At land ok rike mågha almogha mista sidhst/ Ty at han må hälzt saman -byggia ok boa/ i godhe ok långe samwaru/ The gita hälzt medh laghom ok -sämio/ bot suå/ at huar liwi widh sit eghit. Ok the älska hälzt kärlek -ok iamnadh i samwaru sinne. Ok the gita hälzt liuat vtan hat ok -försmäilse inbördes thera mällan. The mågho sik ok wäria äpte makt ok -försea tera. Än skulden the ensame samman byggia ridderskap ok fatökt -äruodhes folk/ Tå gätin töm ey wäl åsamt: Ty at herra ok rikt folk haua -fatökt folk giärnt i försmäilse/ Ok te fatöke såen giärnt um/ huru the -måten rika manna goz af töm få: Än almoghen han må sik haua bådhe til -rika ok fatöka. Ok thz kan ey giärnt warda kärlekr mällen rika herra ok -fatökt folk/ Ty at thr är ängin iamnadhr tera mällom/ (s77) Ty at te rika wilia alt rådha/ Ok te fatöka mågho änkte rådha: Än -almoghe saman liuer medh laghom ok skiälum. Han skal ty fylghia/ som -flerom tikke skiäl wara.
-Ty skulu kununga [suä]{suå} skipa ok rådha/ at te hauin mykin ok rikan -almogha i landom tera: Ty at ey gitr riddarskap änsamt i landom warit/ -Ty at ther må ey godh sämia länge mellom tera wara/ Ty at ängin tera -wil androm wäghia/ Ok huar tera wil hälder sit goz medh wålzgärningom -wäria än medh lanzlaghom.
-Nw skal ok almoghe herrom ok höfdingom sinom lydhen ok wälwiliande -wara. Ok herra ok höfdinga the skulu älska sin almogha/ Ok halda hånom -fridh ok frälse ok godha sämio inbyrdes. Ok hua som wil haua kärlek ok -hult hierta af kununge/ älla hvilkom [han]{} hälst han tiäna/ Han skal wara -hånom tro ok lydhen. Han skal warna at han ey försmåe älla bryta hans -lagh älla [stagha]{stadhga}/ Ok göre änkte mote ty han biudhr/ Han skal ok warna -medh alle sinne macht hans wredhe ok owinskap: Ty at Herra wredhe han -är bådhe rädelik ok wådhelik. Ok ty skal bådhe huar man/ suå aff -Ridderskap som af almogha göma sik före kununx wredhe: Ty at tå han är -dröfdr/ Tå är änkte vtan dröuilse i rike hans.
-Nw suåsom thet är kununge dyghr hedher ok ära haua rikan Almogha: Suå -är thz ok huariom ädhla ok byrdughom herra dyghr blyghd ok nesa/ heta -ok wara stafkarla kunungur. Ok ty skulu kununga ok höfdinga warna/ at -the göra ey sin almogha arman medh olaghom. Ty at suå sigher Salamon -wise: Riker almoghe (-s78-) är kunungs ära ok tröst landa/ Ok armbr almoghe är kunungz -nese.
-Hua som wil flya kununx wredhe ok hans owinskap/ Warne at han ey -hånom mistyrne älla wanäro göri i nokrom sakom älla hans barnom älla -syskenom/ frändom älla måghom/ winom älla tiänisto mannom/ ok hindre -huarghen älla dröue hans godhs älla konunglikan rät.
-Wil kunungur älla höfdinge haua lydhin ok wilioghan Almogha/ Tå skal -han af sina wäghna tässon try haua: Han skal wara mildr/ gärna giua ok -skipta goz ok peninga ok huath han hauer medh sinom mannom ok -vndidånom/ Ok ä töm först ok hälzt ther rönas i fromom ok dyghdelikom -mans gärningom. Än tå vm han spar widh töm sit goz ok päninga/ Tå må -han wänta sik af töm litla lydhno ok ängin godh wilia/ tå han tera mest -widhtorf.
-Han skal ok wara firi töm som herra ok förste i allo ty töm wårda/ -Wäria töm firi allan orät ok genwärdo: Ty at tå the sea ok röna at han -säter sik manlika medh lif ok makt vt firi almoghans hedher ok tarua/ -Tå sätia te ok sik ut firi hans hedher ok äro medh lif ok lydhno ok -fullan godhwilia.
-Han skal ok wara jämn ok rätwis i domom ok räpstom sinom/ e hua hälst -bryta kan/ rikr älla fatökr/ kunnogher älla okunnoghr/ Ok låte sik -huarghen wildoghan rönas i näffst ilgärningesmanna. Ok halde han tätta/ -Tå hauer han aff almogha räzl ok lydhno ok fullan godhuilia.
-Got är i [fridh]{fridhi} boa/ Tho är aldrei fridhren suå godhr at han hauer
-iu skadhan som liutär: Ok ty
-
Är bätre wara firi war-
-Än äpte snar.
Ty Then hauer annan som iwi sitter.
-Then är sannelika firi war/ ther alt kan huxa ok warna thz han må -tima/ Ok ey torf sighia sidhan hanom nokoth timt är: Thet huxadhe iak -ey at tätta warda måtte.
-Nu hörer warnande förakt til/ ther landom ok almogha skal wara til -fridh ok ro/ före owinom tera/ Ok suåsom mannen tarf try til sins -styrilse/ godh Skiäl/ godh Athäue/ ok sikra Wärn firi ty han må skadha -til lif ok likama: Suå torf ok huart rike ok landskap haua tässen try -til sin godh styrilse/ Thet är witran Kunung godh Lagh ok sidhwänio som -för är sakt/ Ok sikra Wärn firi owinom tera.
-Nu är tön Wärn tuäskuna: En är godh Riddarskap ok triwin almoghr/ til -at wäria land ok rike/ medh stridh ok bardagha/ firi owinom tera. Annor -Wärn landa är fast hus ok borghr til at hindra rikesins owini af inkomo -tera.
-Nu sighr Aristoteles: At mera gör i stridh ok bardagha/ witer försea -ok godh nänna/ Än styrklekr ok dygher siälde manna. Ok medh wilioghum (s80) röntom nännoghom ok oräddom mannom/ skal man siker stridha/ ok ey -medh räddom dulghom ok twähugha mannom. Ok ty hua som sikr wil stridha/ -Han skal thr til wälia wilioght folk ok lytit/ thet want ok könt är i -stridh ok bardagha. Ok rädda män ok mismänio skal man ey ther til haua: -Ty at en räddr man i stridh han må hindra ok rädda göra hundradha/ medh -rädde ok twähugha sinom/ The ällas hafden huxat mandom fylgia. Ok sighr -han: Suåsom pris ok ära skal wara dyghdenna lön: Suå skal ok rädde ok -odyghd haua skam ok skadha åt sinom lönom. -
-Ok skulu wise kununga ok höfdinga/ thz haua til sidhwänio i stridh ok -örlögh/ the sit folk wilia göra wälwilioght/ at hua innan stridh gör -froma gärninga/ Han skal haua pris ok äro fram alla sattr/ ok hedhradhr -medh godhom gåuom: Ok hua ther wardr röntr i rädde ok odyghd/ Han skal -warda nidhradhr medh blyghd ok skadha.
-Han sighr ok huru wi måghom skudha the män/ wäl äru skapadhe til -stridh ok äruodhe/ ok sighr: At the skulu haua mykin hugh ok stadught -hiärta/ bret bryst ok härda/ Ok skulu hals ok höwdh [rat]{rät} halda ok -rasklika höra/ The skulu haua liwandes öghon ok raska upsyn/ Stora -händr ok hårda knokor/ Stor ben ok lidhamot/ Stora ok harda sinur/ hart -kiöt ok litit/ Hua som hauer mykit fläsk/ han må ey mykit äruodha/ Ok -hua som blöt kiöt hauer/ Han hauer got nänne ok litla makt til äruodhe -ok hård ting.
-(s81)Mästar Egidius han seghr ok i sinne bok/ the han hauer giort af -kununga [stprilse]{styrilse}: At thön äru Atta thöm tilhöra/ thr sik wilia wäl -haua i stridh ok örlogh.
-Thet första är thz/ At the skulu wara wiliande ok moghande/ tula -mykin tunga ok äruodhe/ The skulu jamlika i wapnom wara: Ty at hua som -ey giter tolt at han jamlika wardi wapnom/ han är onytr i stridh/ Ty at -han kan tå hälst warda slaghin/ han waras minzt.
-Annat är thz/ Te skulu förmagha idhkelika öua limi ok likama/ at tula -mykit äruodhe: Ty at hua sik i stridh idhkelika rörer/ Han warder ey -giärnt skutin älla stungin.
-Tridhia är thet/ Te skulu gita tolt litla ok almänninx födho: Ty at -thz är dighr tunge föra tung wapn ok kräselika födho. Hua som wil -manlika örlögha/ Han skal sik göma för ofåto ok ofdrikkio: Ty at ther -af wardr man tungur ok olustoghr.
-Fiärda är/ At te skulu ey akta blötlika liggia älla sitia/ Ty at the -skulu idhkelika i wapnom wara.
-Fämta är/ at te skulu ey akta sit likamlika äruodhe ok wådha/ fram -för then hedhr ok tarue/ the skulu för sit örlögh få: Ty at ärlikare är -medh dyghd ok mandom stridha ok döa/ än liua medh skam ok skadha.
-Siätta är/ At örlöghismän skulu tora sea manna blodh: Ty at thet är -quinna åthäue/ ey tora sea sår älla blodh manna.
-Siunda är/ At te skulu haua konst sik at wäria ok andra slå.
-(s82)Attunda är thet/ At godhom örlighis mannom skal wara dighr blyghd -flya älla ofräddan warda. Ok sighr Aristoteles: At thär hittas giärnt -främi män ok turughe/ Thär te warda äradhe i godhom lönom.
-I alla manna åthäue är förhuxan godh/ Tho är han mäst tarflik i -stridh ok bardagha: Ty at än i androm manna åthäuom warder nokot -förgiätit/ älla ey suå wäl giort som thet skulde/ Tå må thet bätras ok -bot å rådhas: än i stridh ok storm å haui/ hua sik owarlik tilredhr/ -Ther gitr han änga bätring å komit/ vtan wäri sit lif medh mandom älla -döe tär han komin är. Ok ty torf wis kunungur älla höwizman i här/ huxa -ok warna/ huru han måghe suå stridha with owini sina/ at hånom älla -hans folke time ty ofmykin skadhi älla blyghd. Ty at i töm fallom/ i -bardagha kunno tima/ thet gitr man ey bätrat vtan medh wise föreakt. Ok -ty sighia wise män/ the i stridh äru rönte/ At te äru Tolff/ thr wis -kunungur älla förman skal akta ok warna tå han stridha wil.
-Först skal han huxa ok wäl förstånda/ vm han hauer suå mykla manna
-makt/ som hans owin/ then medh hånom wil stridha. Ty at thes är win/ at
-han winne siker/ ther mera folk förmå til stridh Vtan
-
Then lete lith/ thr liten hauer kniwen.
Annat är/ At han skal akta/ huarn wäghen flere äru/ the wani äru with -stridh. Ty at/ suå som sighr (s83) Aristoteles: Sidhwänia är huariom suåsom naturlik skipelse. Hua som -wan är i stridh ok bardagha/ Han är bäter wan i wapnom/ än i dighra -äruodhe/ än han som thes är owan/ ok ty är thes wån/ at then må stridh -winna. Mera modh hauer thet folk som want är widh stridh/ Än thes är -owant.
-Tridhia är/ At han skal akta/ vm han hauer thet folk ther tola må -hära födha/ Ty at ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat -ok drik/ äpte wilia sinom. Ok kombr giärnt/ at män som äru blöte ok -quinzke/ gita ey tult mangfallelikan tunga/ then härmän plägha tula/ Ok -ty flya te opta tå man torff tera mest widh.
-Fiärda är aktande/ Vm han hauer te män thr härdughe äru ok stadhughe/ -ok tora sea manna blodh/ ok ey rädhas huarn såröka: Ty at blödhe män ok -quinlike styggias at te sea manna blodh/ rädhas ofmykit allan saröka/ -Ok ty warda te aldrei stadhughe til stridh.
-Fämta är aktande/ vm han hauer the män främisins lifs äru/ ok -föraktugh i åthäuom sinom: Ty at trifne män/ ok wari vm sik/ te stridha -giärnt sighr.
-Siätta är aktande/ Vm han hauer nänogha män ok stadhugha/ Ty at
-
Nänna är half giärning/
Giärnt fylghe lykka godhre nänno.-
Siwnda är aktande/ Huarn wäghen flere ok bätra hästa äru.
-(s84)Attunda är aktande/ Huarn wäghen te män stridha skulu/ äru bäter -wäknte/ ok huarn wäghen äru flere skytta.
-Niunda är aktande/ Huarn wäghen fulk hauer mera skut ok födho: Ty at -opta trifne härmän/ vtan slagt ok sår nödhgas antiggia syrghelika döa -af sylt/ älla medh blyghd ok wanäro flya.
-Tiunda Är aktande skipilse tes stadhs/ stridh skal i wara/ Ty at the -haua dighran förmon/ å mera höghd äru stadda.
-Ällipte är aktande quämelikr time/ Huadh solen skin mote ella medh -töm mannom stridha wilia Ok huadhan wädherit bläs ten tima: Ty at tön -hindra mykit te män som stridha/ vm solen skin mote töm i tera öghon/ -Så ok än wädherit bläs mot töm/ Tå må muld ok sandr/ ter updriwas med -wädhr af hästa fotom/ mykit hindra töm/ vm thet bläs mot töm i tera -öghon.
-Tolfta/ Är aktande huarn wäghen te akta sik mera hiälp. Ok är tädh -wist at ouini wänta sik mera hiälp/ Tå är thet äntinggia bråt stridande -älla bidhande tär til thet är wist huadh hiälp te få.
-Nu är thet ey wäl möghelikt/ at tässen Tolf al sendr tima/ Tå/ hua -som hauer flere af töm Tolf Tå må han dierflika stridha.
-Annor Landwärn äru Borghe ok godh fäste. Ok sighr mästar Egidius/ -huru Borghe ok haldande Hus skulu byggias/ Ok huru man skal töm halda -ok wäria före owinom sinom/ Ok huru man må töm bäst winna. Ok sighr: At -godhe borgha stadhi skulu wara (s85) å hårdom berghom ok hälla klintom/ I forsom älla flotmosom/ å -utnäsiom widh haf älla sioastrand/ Ther ängin må vndi grundwal grava/ -Ok tär ängin må ty huse watn mena.
-Ok är warnande/ At tär se ängin annor högh suå när/ at tär må eld -älla stenkast af blidhom rädhas.
-Han sighr ok/ At ä täs flere slindohorn wik älla utskäkla borghamur -hauer/ Täs fastare är thet hus til alla wärn/ Ok täs mere skadha må få/ -te/ bådhe bak ok före/ ter til stridha. Ok täs flere barfridhi tän mur -hauer/ jwi allom portom/ hornom ok wikom/ Täs fastare är täth hus/ til -alla wärn ok sikrlek. Är ok jord munin suå skapadhr at han må graua -älla gropa bredha ok diupa/ ok tär innan påla älla mura medh sten älla -tighl/ Ok är täth möghelikt: Tå skal watn ledha i ta gropa. Ok hauer ey -borgh älla bårghastadhr watn innan sik älla när at ängin må täth -borgharom mena: Tå skal innan i husino stora jord grava göras/ Ok töm -medh sten innan byggia/ älla göra stora hälla skrubbo/ (vm suå är til -skapat) tär röghn watn må innan flyta ok stånda/ tå reghn koma.
-Thet är ok aktande/ At firi adhalportanom skal wara stor grop/ ok tär -jui windabro/ ter vp må windas hwar tima borghare owini rädhas. Ok vtan -adhalport skal wara port luka järnadh/ tän man må vp ok nidh winda medh -järn widhiom/ ok å iärnom gångande/ Huseno til wärilse/ för eld ok -allan brådhan wådha. Ok jwi portluka skal wara gap å murenom/ tär man -må slå watn nidhr at eld släkkia/ vm han wardr åt portenom (-s86-) burin: Ok mångt göra/ täth Huseno må til wärn wara.
-Han sighr ok/ Vm suå är jordmun skapadher/ at man torf rädhas/ nokor -stadh åt Huseno/ sten kast aff blidhom/ Tå skal göras tän wäghen vtan -widh borgha muren/ en annar mur/ at te bådha murana skili nokot rum/ Ok -thet rumit skal fyllas vp medh jord/ ok hårdlika medh bukkom saman -stötas/ jamhöght bådhom muromen: Ty at wardr tän ytre muren af blidho -skaddr älla nidhr slaghin/ Tå wär jord muren tän inre adhelmuren för -stenkaste: Ty at huar sten som kastas å tän jordmuren/ tå sionkr han -tär i lätlika vthan dighran skadha: Ok suå måghe torn ok barfridhi -wäria för blido kaste medh slakum ok fiälom/ ok bulwärke ok mango -annorledh/ äpte fångom vitra manna ok föreaktugha borghara.
-Nu är sagkt om borgha byggning/ Huru te mågho fasta ok ovinnelika -wara: Tho är änkte hus älla borgh suå fast aff sik siäluo/ at thet ey -nokora ledh winnelikt wara må. Ok sighr mästar Egidius/ At Triggia ledh -må man håldande Hus winna/ medh stridh suik/ Vtan watn gitr ängin man -länge liuat: Ty at han torf tädh bådhe til dryk ok mat gärning/ Ok ty -skulu te män hus wilia winna/ först huxa ok leta huru te mågho watn -hindra/ före töm å huse bilaghde äru: Ty at af tyrst mågho te trängias -til at giva hus ok wärio.
-Annat är hungur ok sylt täth bilaghda borghara trängia til at hus -giva: Ok ty skulu te hus wilia winna (-s87-) skudha ok leta alla wäghi huarn te mågho töm bilagde äru/ kost ok -födho förläggia: Ty at opta bilaghde borghara fördärua tyrstr suidhi ok -hungur/ än hård ok idhkelik stridh.
-Tridhia ledh må man huxa medh många handa stridh winna. Ok är to -mykit warnande/ at te leggia sik ey ofnär huseno/ ty/ te wilia winna at -te af huseno måghen owarandes stötande vp å tom koma/ tå te sowa älla -äta/ alla nåkora andra sina tarwe göra/ töm at fånga/ alla tera blidhor -älla annor wärk bränna älla annorledh förderva.
-
-
(MS, l49) þa lyptas þe hælgho kirkiu dyr fran iorþenne/ þa ald liþ
-
(MS, l50) ande þing
-sniællaleka leþas/ oc hafar sik siælfan i skæleko af
-
(MS, l51) halle/ oc ælskar
-alla sina vndardana/ mz guþlekum kærleke/ mz do
-
(MS, l52) ra (SFSS14:4, s180) krokum/ menas kardenala/ þær dyrrena skullo hiælp af haf hafa
-
(MS, l53) þe æru vt rætte/ þæt mæsta þe for magho/ til hogh
-
(MS, l54) færþe/ oc giri/ oc
-sins egins likamlystilse/ Fore þy taki pafen/
-
(MS, l55) hamar oc tangena oc bøghe
-krokana æpte sinum vilia/ böge þem
-
(MS, l56) fyrst mz tangene/ þæt ar mz bliþum
-orþum/ oc guþlekum raþum
-
(MS, l57) mz faþerlekum kærleke/ þæt þe lægia af sinonia
-alla synæleka siþi oc ald
-
(MS, l58) ifir fløþe/ þæn eg vil lyþa/ þa sla/ pafin mz
-hamaranum/
-
(MS, l59) þæt ar at te þem sina obliþe/ oc minske af þer
-
(MS, l60) þera ingælle/
-sua ma han þem æpte sinum vilia bøgha/ at þe
-
(MS, l61) mago kallas oc vara/ þe
-hälgho kirkiu dorakroka/ mz þe hæl
-
(MS, l62) gho kirkio gulfe/ menas biskopa/ oc
-værulsleke klærka/
-
(MS, l63) þera giri ær sua diup/ þæt þær ma ingte i grynna/ oc
-þe
-
(MS, l64) ra høghfærfe oc skøro lifærne gar af fragh þæt ær
-
(MS, l65) þæn røkar
-stykelekin ær guzs vnum at høra þætta ma pafin
-
(MS, l66) æn han vil mykyt at
-bættra raþe allum biskopum þy følghia
-
(MS, l67) i gozs oc allum andrum þingum sum
-þil hørþe at honum var raþet
-
(MS, l68) siälfum at gørra þær næst biuþe huarium
-biskope skuþa sinna
-
(MS, l69) klærka lifærne þæn sik vild eg bætra oc blifa i
-renleke
-
(MS, l70) taki af honum gælet han hafar af kirkionne þækarre er
-
(MS, l71) guþi at i
-þem staþenum six eg (SFSS14:4, s181) mæssa en skøkiu hændar hanna
-
(MS, l72) hans sighnaþa likama þær nast
-forbiuþe simonia oc alt þæt
-
(MS, l73) han for ma hona niþar þrykia sua ma pafin
-mz
-
(MS, l74) þænna þingum nu æru sagh þe hælgho kirkiu gulf up nyþia
-
(MS, l75) viþar ræfet
-likas þe værulina hafa forlatit oc sik haf
-
(MS, l76) a vndir reghlo oc lyþno
-bundit sua sum þak skyle fore
-
(MS, l77) væto oc væþre sua skulle renlifis folk
-skyla fore guzs
-
(MS, l78) vbliþe mz sinne ødghmyukt oc af halde bønum oc
-
(MS, l79) guþlekum
-sange þe reta nu guþ til vreþe mz sin for ban
-
(MS, l80) naþo æptedøme þe hafa
-latit øþmyuktena oc farit i
-
(MS, l81) høghfærþena siælfa þe hafa for smat sinna
-goþa for
-
(MS, l82) ældra op byrilse oc lifærne þy hafar diafuldin giort þe
-
(MS, l83) ra
-hiærta brænnande þær likas mz brænne stens elde
-
(MS, l84) þær drypar eg af at
-enasto høghfærþe vtan man
-
(MS, l85) ga andra synde oc o guþleka siþi þær likas mz
-tiæru
-
(MS, l86) oc biki oc þera aptedøme hafar mangum hulpit
-
(MS, l87) til for dømilse
-pafen han ma þætta þakit op nya
-
(MS, l88) oc gøra þæt bætra
-
-Sancta birgitta scref thässa ordh mz sinne eghne hand som röre pawan -oc cardenales
-(SFSS14:4, s182) - - --