-
Notifications
You must be signed in to change notification settings - Fork 0
Länder
Jag tänker mig att Skuggmantels starka fäste är en gammal stad som är lite grand en hybrid mellan Venedig och Rom, men i starkt förfall. Den är full av gamla vackra marmorpalats, med mäktiga familjer som håller hov i dem. En gammal förbannelse vilar över platsen sen ett tidigare trollkarlskrig, och kanske en tredjedel av dessa palats är förseglade, med skyddsbesvärjelser och ritualer som håller Grå Döden borta.
Den djupaste delen av häxans skog, där troll och andra nattälvor följer Häxans order. I mitten av Häxhjärtat, i de mörka bergen, bor Häxan själv.
Nordliga gränsen till Östveden. Kall som tusan.
I Häxans skog finns det stammar av skogsmän, så kallade simmersmän, som lever på att jaga och fiska, och ibland försöker bedriva lite svedjebruk här och där. De har snirkliga svarta och gröna tatueringar över ansikte och kropp, och sjunger sånger om tiden för tvåhundra år sedan då Assimer Ulvakung härskade över skogen och simmermännen var hans trogna tjänare. Häxan dödade sen Assimer, så simmermännen har numera naturligtvis inte alls en bra relation till sin lokala magiker. Häxan låter troll och oknytt plåga dem bäst de vill.
Rysslandsbaserat Melliskt kungadöme.
Kung Othere var en mäktig kung och tillika trollkarl som var en av De Fyra. Dagens kungar och nobelt folk i Vassel vill spåra sin släktskap tillbaka till denne. Otheres magiska kraft satt (sägs det) i hans skägg, och därför är det populärt med riktigt långt skägg som inte ska klippas. De som verkligen tillhör Otheres ätt och där blodet flyter riktigt starkt har någon övernaturlig virtue i stil med spådom, promonitions, immunitet mot eld etc. Othere återupprättade urmoderns religion och deklararede sig själv som urmoderns son och kung av hennes nåde. De fyras religion trängdes undan och dess följare förföljs ännu i Vassel. Othere dräptes emellertid av Häxan i skogen och hennes trollarméer. När Othere styrde var Vassel ett enat konungarike. Numer finns en mängd kungar som gör anspråk på att vara den sanna arvatagaren till Othere och förutbestämd att ena landet. Othere instiftade också riddarväsedet som lever kvar trots att de materiella förutsättningarna för detta varierar mellan århundradena. Finns för nuvarande mängder av landlösa “riddare” som driver runt och hoppas hitta en herre att gå ut i strid för och vinna land och ära (annars går mat på bordet bra i avvaktan på nästa krig).
Tidigare det största melliska riket. Numera har det dock väldigt lite kontakt med Alba och Neva. Riket är numera täckt av en skog med silkesspindlar, som handlas främst från Sörgårda, huvudstaden längs sydkusten där den Beslöjade Kungen härskar.
Känt för sin goda getost.
Känt för de Nevska ekskogarna, som gör många båtar.
Många fiskare bor här. De äter mycket soppa. De många små städerna styrs av en handelsunion.
En gång i tiden härskade jättarna över större delen av Mellien. Här existerade då historiens enda kända konungarike styrt av jättar. Jättarna var både större och starkare än människorna som de jämt och ständigt krävde tribut av. Kungafamiljen bestod av en ätt som vid någon tid hade beblandats med människor så att de var något mindre än de andra jättarna men samtidigt något mer förståndiga så att de med list och taktik lyckades behålla makten och organisera de våldsbenägna jättarna i ett enda rike. Skuggmantel lyckades dock för någon cykel sedan utmanövrera den härskande kungafamiljen så att ett antal jättar gjorde uppror och störtade kungafamiljen som tvingades i exil västerut. Detta innebar dock fallet för jättarnas kungarike då de snart började strida inbördes vilket ledde till att människorna (som trots allt var många fler) kunde driva bort dem (vilket också var Skuggmantels plan). På så sätt grundades de mänskliga kungarikena i Mellien. Jättarna fördrevs från alla andra platser i Mellien, inklusive sitt urhem i bergen där bergsfolket tog över.
Jättarna finns numer mest i Jättia, men även här är de oorganiserade och lyckas inte organisera sig bättre än i olika klaner som drar runt och härjar. Den störtade kungafamiljen drog dock västerut och fann inte ro förän de kom till Orsk där de bosatte sig högt uppe på en bergstopp varifrån de då och då klampade ner och krävde tribut av de närliggande människobyarna. Det har nu gått länge sedan den kungliga jättefamiljen kom till Orsk och nu återstår bara ett tiotal individer. För att undvika allt för grotesk inavel har man nödgats skaffa barn med människor ibland men jätteblodet rinner fortfarande starkt bland dem. De har aldrig slutat hoppas på att återta sin rättmätiga roll som härskare över jättarna och återupprätta jättarnas rike över Mellien. De har heller inte slutat odla sitt hat mot Skuggmantel som med sitt intrigerande orsakade deras fall. Några framsteg i sin kamp har de inte riktigt gjort, de har ju mest suttit uppe på sin bergstopp, men nu blåser andra vindar. Järtecken visar att något stort är påväg att hända.
Vikingaskärgård, syd.
Vikingaskärgård, nord.
Högländer, med svag centralmakt. Krigar med de Ömmelska riddarna. Nordens meltingpot. Här finns såväl järnfolk som behornade, ömmler och skogsfolk. Fyra olika stormän hävdar för närvarande att de är kungen av Orsk. I Orsk ligger också byn Veslavik, där vår saga mest tar plats.
Järnfolkets öar.